Litteratur

Alla tolkar de skriftliga texterna olika och det finns många olika versioner av samma saker som har skrivits, detta ger en mycket blandad uppfattning om hur saker ska uppfattas och ibland blandas de med saker som inte är Asatro. Därför är det viktigt att separera saker när du läser och, som med allt annat skrivet, förhållande kritiskt till både författaren och syftet med det skrivna.
Det finns väldigt få skrivna källor om Asatro några av dem är Codex Regius (mer känd som Poetiska Eddan), Snorres Edda och i de Isländska Sagorna. Böckernas dikter och sagor stöds delvis av arkeologiska fynd och forskning etc. vilket ibland ger oss en inblick i hur ritualer och andra saker har sett ut.

Texter om Asatro.
Vi vill få allmänheten ska ha tillgång till de dikter, texter och sagor som utgör grunden till Asatro, så vi har påbörjat arbetet att lägga upp dikter och andra texter.. Det är främst svensk litteratur, men också material i fornnordiska översättningar av de svenska i de fall det finns.

Vad finns finns här på sidan:

  • Poetiska Eddani svensk och normaliserad fornnordisk (norrön) version
  • Övriga dikterDikter som vanligtvis inte finns med i Poetiska Eddan o.dyl.
  • LästipsVi har listat flera böcker som rekommenderas för vidare läsning och fördjupning i Asatro.

Poetiska EddanDe Nordiska Guda- Och Hjältesångerna

Vi har valt att använda oss av Erik Brates svenska översättning “Poetiska Eddan – De Nordiska Guda- och hjältesångerna” och för de normaliserade fornnordiska (norrönska) har vi valt att använda oss av Guðni Jónsson “Eddukvæði Sæmundar-Edda”.

  • Völuspá – Valans Spådom
    I Völuspá berättar Völvan om världens skapelse och undergång.
  • Hávamál – Den Höges Sång
    Hávamál innehåller tänkespråk, levnadsregler och visdomsord.
  • Vafþrúðnismál Sången om Vavtrudner
    Handlar om när Oden möter jótnen (jätten) Vavtrudner i en visdomstävling
  • Grímnismál Sången om Grimner
    Är en lärodikt som handlar om när Frigg och Oden uppfostrar kungasönerna Agnar och Geirröd
  • Skírnismál – Sången om Skirner
    Handlar om när Frej blir förälskad i Gerd och skickar sin tjänare Skirner som ska försöka övertala Gerd att bli Frejs gemål.
  • Hárbarðsljóð – Sången om Harbard
    Handlar om när Tor efter har varit Österut träffar på en färjkarl vid namn Harbard vid en färjövergång och snabbt kommer i ordväxling. Harbard är i själva verket Oden som uppträder förklädd.
  • Hymiskviða – Kvädet om Hymer
    Innehåller 3 dikter, första dikten när Tor och Tyr besöker Hymer för låna hans stora kittel till Ägirs gille, andra dikten handlar om Tors fisketur med Hymer, tredje dikten handlar om när Hymer utmanar Tor i att bära den väldiga kitteln.
  • Lokasenna – Loketrätan
    Handlar om när Loke dyker upp på Ägirs gille och blir då avundsjuk och börjar håna de andra gudarna som är där.
  • Þrymskviða Kvädet om Trym
    Handlar om när Tor vaknar en morgon och upptäcker att Mjölner är stulen. Det är Trym som ligger bakom illdådet.
  • Alvíssmál – Sången om Allvis
    Dvärgen Allvis dyker upp hos Tor för hämta Tors dotter Trud efter överenskommelsen som tidigare gjordes, Tor motsätter sig detta då han inte var hemma vid det tillfället. För lösa detta utsätts Allvis för en utmaning men Tor överlistar dvärgen.
  • Baldrs Draumar Balders Drömmar
    Balders liv är i fara vilket Balders mardrömmar vittnar om, för få reda på vem banemannen är far Oden till underjorden för träffa en völva.
  • Rígsþula – Rigstula
    I Rigstula berättas det hur Rig, som är Heimdall i skepnad av en vandringsman skapar de tre samhällsklasserna.
  • Hyndluljóð – Hyndlas sång
    I Hyndlas sång räknar Hyndla på Frejas uppmaning upp Ottars förfäder vilket ska hjälpa Ottar att vinna ett vad mot Angantyr. I den “korta Völuspa” (Verserna 30-45) berättas också om olika gudomar.
  • Völundarkviða – Kvädet om Volund
    I Kvädet om Volund tillfångatas smeden Völund av kungen Nidud som tvingar honom smida smycken, Völund hämnas genom mörda kungen söner.
  • Helgakviða Hjörvarðssonar – Kvädet om Helge Hjorvardsson
    Är ett kväde som återfinns i samlingen av hjältekväden i den Poetiska Eddans handskrift Codex Regius och ingår i en Helgetrilogi tillsammans med Helgakvida Hundingsbana in fyrri och Helgakvida Hundingsbana önnur. 
  • Helgakviða Hundingsbana I – Första kvädet om Helge Hundingsbane
    Är den andra dikten i Helgetriologin, Helge Hundingsbane är en hjälte från Östergötland som också förekommer i Völsungasagan. Han tillhör Völsungaätten samt den östgötska ylvingaätten.
  • Völsungakviða in forna (Helgakviða Hundingsbana II) – Andra kvädet om Helge Hundingsbane
    Är den tredje dikten i Helgetriologin men andra om Helge Hundingsbane. I denna avslutande dikt berättas det om Völsungarna, om Helges död och Sigruns natt tillsammans med Helge vid hans gravhög.
  • Grípisspá (Sigurðarkviða Fáfnisbana I) – Gripers spådom
    Är en dialog där Sigurd Fafnesbane frågar den vise kung Griper om framtiden, som då spår Sigurds liv och öde.
  • Reginsmál (Sigurðarkviða Fáfnisbana II) – Sången om Regin
    Här möter Sigurd Fafnesbane smeden Regin som smider Sigurd det svärdet som ska döda Regins bror Fafner.
  • Fáfnismál – Sången om Favner
    Här berättas det om när Sigurd Favnersbane dräper draken Favner för guldets skull.
  • Sigrdrífumál – Sången om Sigrdriva
    Är den tredje och sista dikten om Sigurd Favnersbanes ungdom, och den hänför sig till mötet mellan Sigurd och valkyrian Sigrdrífa som ger råd till Sigurd som består av runmagi och visdom.
  • Sigurðarkviða in meiri (Brot) – Brottstycke av det större kvädet om Sigurd
    Dikten tros ha innehållit omkring 250 verser, nu återstår bara 22 efter att någon innan 1643 avlägsnade det femte bladlägget i Codex Regius som innehöll dikten. Här i de 22 återstående verserna tvistas det om Sigurds död.
  • Guðrúnarkviða in fyrsta – Första kvädet om Gudrun
    Handlar om Gudrun, förlamad av sorg sitter hon vid Sigurds kropp och sörjer. Vad än de som kommer gör för att hjälpa henne hjälps inget.
  • Sigurðarkviða in skamma – Det korta kvädet om Sigurd
    Är en av de längsta dikterna och dess namn härrör från det faktum att det en gång fanns en längre Sigurðarkviða.
  • Helreið Brynhildar – Brynhilds färd till Hel
    Handlar om hur Sigurd och Brynhild bränns på bål, först bränner de Sigurd och sedan bränner de Brynhild som ligger på en rikt utsmyckad vagn. Denna vagn tar Brynhild på sin resa till livet efter livet. Under sin resa passerar hon ett hus där Gýgrin bor.
  • Dráp Niflunga – Nivlungarnes dråp
    Denna dikt handlar om hur Brynhilds bror Atli blir Gudruns andra make och med hur Atli hämnar Brynhilds död genom att döda Gudruns bröder Gunnar och Hogni.
  • Guðrúnarkviða in forna – Andra kvädet om Gudrun
    Dikten är en kortare överblick över Gudruns öden, från sin uppväxt, Sigurds död och framtill kort innan hennes hämnd på Atle som är skyldig till Gudruns bröders död.
  • Guðrúnarkviða in þriðja – Tredje kvädet om Gudrun
    Gudrun blir falskt anklagad för äktenskapsbrott av Atles trälinna Herkja som påstår att hon sett Gudrun och kungen Tjodrek tillsammans. Atle konfronterar Gudrun som nekar till detta.
  • Oddrúnarkviða – Oddruns gråt
    Atlis syster Oddrun besöker en väninna Borgny, som inte kan bli gravid, Oddrun hjälper då Borgny genom galder hjälpa henne att bli gravid. Oddrun berättar också om att hennes bror Atle ligger bakom Gunnars död.
  • Atlakviða – Kvädet om Atle
    Kvädet anses vara en av de äldsta dikterna i Codex Regius, ursprungligen från 800-talet. Atle Budlasson gifter sig med Gudrun för hennes rika släkts skull, och för att få ta del av rikedomen låter Atle mörda Gudruns bröder, varpå Gudrun hämnas sina bröder.
  • Atlamál in grænlenzku – Den grönländska sången om Atle
    Atle planerar att döda sina svärbröder Gunnar och Hogne, och skickar en inbjudan till dem. Gudrun, Atles fru, får reda på vad som är i görningen och skickar ett meddelande med runor till sina bröder, men en av budbärarna förstör delvis meddelandet. Hognes hustru Kostberga lyckas ändå tyda runorna och upptäcker att något är fel och varnar Hogne.
  • Guðrúnarhvöt – Gudruns eggelse
    Är ytterligare en dikt om Gudrun Gjukesdotter, här hetsar hon sina söner att hämnas den mördade dottern Svanhild, dottern hon fick tillsammans med Sigurd Favnesbane. 
  • Hamðismál – Sången om Hamder
    Handlar om Hamder och hans bröder som med uppmaning av deras mor Gudrun ska hämnas sin halvsyster Svanhild som hennes friare Kung Jörmunrek lät mörda.
  • Gróttasöngr – Grottesången
    Handlar om jättekvinnorna Fenja och Menja som drar den magiska kvarnen Grotte som ägs av kung Frode. Kvarnen Grotte är magisk och producerar vad som än önskas. Dikten är utformad som en arbetssång som skildrar kvinnornas öde.
  • Grógaldr – Groas trollsång
    Handlar om om en yngling (Svipdag), som söker efter Menglöd. Eftersom han står inför en lång och farofylld resa går han till sin mors, den döda völvan Groas, grav för att väcka henne och be om råd. Groa lär honom nio galder som ska hjälpa honom på sin resa.
  • Fjölsvinnsmál – Sången om Fjolsvinn
    Dikten handlar om den utklädde Svipdag som nu har kommit fram till Menglöds borg möter borgens väktare Fjolsvinn och ställer frågor till honom. Till slut avslöjar Svipdag vem han är för Fjolsvinn och släpps in.

Övriga Dikter

  • Forspjallsljóð (Hrafnagaldr Óðins) – Odens korpgalder
    Anses vara ett verk från 1600-talet, kanske t.o.m. efter att Codex Regius återupptäcktes 1643. Dikten tros vara en inledningsdikt till Baldrs Draumar – Balders Drömmar. Sedan 1876 då Sophus Bugge resonerade i sin upplaga av Poetiska Eddan om dikten och dess ursprung har dikten inte inkluderats i senare utgivningar av Poetiska Eddan.
  • Hervararkviða – Hervars kväde
    Är dikt från Hervarar Sagan som finns i fornaldarsagorna och handlar om sköldmön Hervor och hennes besök hos sin far Angantyr i hans gravhög. Hon besöker honom för att få honom att ge henne svärdet Tyrfing.

Finns litteratur för mig som är nyfiken eller vill veta mer?

Det finns olika sätt att se litteraturen och fornlämningarna, och det finns olika sätt att läsa eller tolka dem. Intresset hos den som ska läsa styr ganska mycket vad man orkar med att ta in och förstå. Varje historiskt fynd från folkvandringstiden och vikingatid lär oss mer om hur Asatroende levde och är att betrakta som religiösa fynd vare det sen ett litterärt fynd i form av skrift eller ett fast fynd i form av gravar, runstenar eller fornborgar.

Genom att ta del av så många källor som möjligt, gärna på originalspråk för den som har kunskapen, så får man den bästa förutsättningen för att kunna förstå helheten. Vi har här försökt att skapa en någon liten ordning i det virrvarr av information som står till buds.
Är man strikt intresserad och verkligen vill ta till sig vad allt handlar om så är det den historiska litteraturen man bör vända sig till, då främst Eddorna och Islänningasagorna. Dessa verk är de mest samtida som finns bevarade och är den bäst bevarade källan vi har att tillgå idag.

För den som är milt intresserad eller vill börja skapa en överblick så duger internet gott och det finns otaliga sidor som ger information om det mesta när det gäller översiktlig information om både fornnordisk historia och mytologi. Att söka på internet efter fornnordiska berättelser och sagor ger en ganska översiktlig ide om hur mytologin är uppbyggd och man får en känsla för återkommande ord och betydelser. Följande länkar är förslag på sidor med relevant information.
Länkar:

Fotevikensmuseum.se – Mycket bra sida med relevant information om vikingatid, asatro, fornminnen, runstenar, dåtida musik, live-by och mycket mer

Föredrar man böcker rekommenderas dessa:

Böckerna finns i bokhandeln som Bokus och Adlibris. För begagnade eller svårfunna böcker finns Bokbörsen.

Historisk litteratur:

  • Poetiska Eddan (Det finns många översättningar att välja på, rekommendation är att läsa flera olika)
  • Isländska Sagorna – Isländska släktkrönikor (Det finns många översättningar att välja på, rekommendation är att läsa flera olika)
  • Snorres Edda – Snorre Sturlasson (Det finns många översättningar att välja på, rekommendation är att läsa flera olika)
  • Kvädet om Beowulf 
  • Heimskringla (Svensk titel: Nordiska Kungasagor) – Snorre Sturlasson
  • De isländska fornaldarsagorna/Fornaldarsögur (Svensk titel: Fornnordiska sagor)

Facklitteratur:

  • Fornnordisk Religion – Gro Steinsland
  • Människor och makter i vikingarnas värld – Gro Steinsland och Preben Meulengracht Sørensen
  • Eddans dolda visdom – Jörgen Eriksson
  • Nordisk Mytologi Från A till Ö – Katarina Harrison Lindbergh
  • Fornnordiskt Lexikon – Åke Ohlmarks
  • Vem är vem i nordisk mytologi – Åke Hultkrantz
  • Vikingarnas språk: 750-1100 – Rune Palm
  • Djur och natur i fornnordisk mytologi – Lars Magnar Enoksen
  • Nordiska gudinnor: nytolkningar av den nordiska mytologin – Britt-Mari Näsström
  • Blot, tro och offer i den förkristna Norden – Britt-Mari Näsström
  • Fornskandinavisk Religion: en grundbok – Britt-Mari Näsström
  • Nordisk Hedendom – Folke Ström
  • Asa-Tors hammare; Gudar och jättar i tro och tradition – Ebbe Schön
  • Fädernas gudasaga – Viktor Rydberg
  • Fornnordiska sagor, andra samlingen – Lars Ulwencreutz
  • Fornnordiska sagor – Lars Ulwencreutz
  • Våra Gudamakter (En förteckning över Asarnas, Vanernas och Alvernas Gudamakter) – Henrik Andersson
  • Asatron levde vidare i Sagorna – Henrik Andersson (Finns i vår webbshop)

Skönlitteratur/Barn och Ungdoms böcker:

  • Valhall: Den samlade sagan – Peder Madsen, Henning Kure, Per Vadmand, Hans Rancke-Madsen
  • Sagan om Valhalla – Johanne Hildebrandt
  • Nordiska Gudar – Johan Egerkrans
  • Nordiska Väsen – Johan Egerkrans
  • Gudar och Hjältar i Nordisk mytologi – Brian Branston
  • Fornnordiska myter och sagor – Alex Frith, Louie Stowell
  • Asgård : sagor ur den nordiska mytologin – Sofi Hjort
  • Inkräktarna – Linus Karlén (Finns i vår webbshop)

Kontaktinformation eller om du vill engagera dig
E-post: info@asa-samfundet.se
Tel: 08-519 70 720