Högtider

English

Nordiska Asa-samfundets blotkalender.

Vilken sorts kalender utgår NAS ifrån?
Nordiska Asa-samfundets högtidskalender går efter den förkristna hedniska lunisolarkalendern som inkluderar både månens och solens varv under året till skillnad från den julianska kalendern och gregorianska kalendern som är solarkalendrar. Denna sortens kalender följdes av de flesta förkristna och kan spåras tillbaka ända till stenåldern.

Den hedniska kalendern innehöll 12 månader med en extra skottmånad sköts in var vartannat eller var tredje år, den extra skottmånaden sköts in under sommaren. Månaderna varade från nymåne till skiftet mellan fullmåne och nymåne, från nymåne till nymåne enkelt förklarat (benämns som ny och nedan i källorna) vilket gjorde att de förkristna månaderna började och slutade vid andra tidpunkter än vad våra månader idag gör. Fullmånen var och är en viktig tidpunkt för Asatro och för germansk hedendom, likaså många andra förkristna religioner. Det var vid fullmånen i en specifik mån-månad som bloten utfördes och inte vid någon årstidspunkt t.ex. vårdagjämning. Den mer moderna “hedniska” kalendern där årstider, t.ex. vårdagjämning utgör tidpunkterna för hedniska högtider är inte historiskt belagd, utan den är byggd på lösa 1600-och 1800-tals teorier samt 1900-talets nyhedendom med influenser från andra trossystem t.ex. wicca och levnadssätt.

I förkristen tid delades året inte in i 4 olika årstider som idag dvs. vinter, vår, sommar och höst, utan året delades upp i två halvår, Sommarhalvår och Vinterhalvår, respektive halvår delades in i 2 kvartal sammanlagt bestod året av 4 kvartal. Första kvartalet varade från vinternätter i september/oktober till midvinter i januari/februari, andra kvartalet varade från midvinter till sommarmál i april, tredje kvartalet varade från sommarmál till midsommar i juli och fjärde kvartalet varade från midsommar till vinternätter i september/oktober.

Högtiderna (bloten) som vi utför är 5 st till antalet fördelade under 1 år, samtliga är historiskt belagda i källorna. Utöver dessa 5 anordnar vi ett stort Sommarblot kring den verkliga midsommartiden, vilket är i juli, detta blot är dock inte historiskt belagt utan det ett blot som vi i Samfundet har skapat.

I med att högtiderna infaller vid en specifik fullmåne gör att högtiderna infaller inte vid samma datum varje år, högtiderna är flytande under en 19-årscykel. I med det så finns det bara en fast tidpunkt på året och det är Vintersolståndet och det är från vintersolstånden som man utgår ifrån tillsammans med den första nymånen efter vintersolståndet för att beräkna när högtiderna infaller, nymånen är viktig är för att beroende på om den infaller för nära vintersolståndet eller inte kan man beräkna om en extra månad (skottmånad) ska skjutas in i juni/juli. Denna beräkning kallas för Distingsregeln.

Att man räknar antal fullmånar gör att bloten inte har fasta datum utan det skiljer sig från år till år.

För att förenkla det hela:
Lättast är att börja med de tre stora högtiderna, Midvinterblotet/jul, Segerblotet och Vinternätter.

Midvinterblot/hedniska julen, Januari/Februari:
Lättast att börja med är att först räkna ut när Midvinterblotet/julen är.
Midvinterblotet/julen börjar alltid på den första fullmånen efter den första nymånen efter vintersolståndet, och varar i tre nätter/dagar.

Segerblotet, Mars/April/Maj:
För nästa stora högtid som är Segerblotet ska det vara 3 fullmånar från Midvinterblotet.
Segerblotet börjar på fullmånens kväll och varar i tre nätter/dagar.
Vill man utgå efter distingsregeln är Segerblotet den fjärde fullmånen efter den första nymånen efter vintersolståndet.

Vinternätter, September/Oktober/November:
För den tredje högtiden som är Vinternätter räknar man 3 fullmånar före midvinterblotet.
Vinternätter börjar på fullmånens kväll och varar i tre nätter/dagar.

När man har räknat ut de stora högtiderna kan man räkna ut de två mindre blotet, Disablot (Disting sker var nioende år) och Alvablotet.

Disablot (Sverige), Februari/Mars:
Disablot infaller vid första fullmånen före Segerblotet och varar i en dag/natt.
Vill man utgå efter distingsregeln är Disablotet den tredje fullmånen efter den första nymånen efter vintersolståndet.
Distinget sker var nioende år och varar i nio dagar/nätter.

Alvablot, Oktober/November/December:
Alvablotet infaller vid första fullmånen efter Vinternätter och varar i en dag/natt.

Bloten.
I Ynglinga Sagan i kapitel 8 (beroende på vilken översättning och version) skriver Snorre Sturlusson att Oden stiftar lag på 3 blot i landet Svitjod (Sverige) som de måste utföra.
Första blotet är vid vinterns inträde som är för gott år, vilket är Vinternätter det andra blotet är vid midvintern (förväxla ej med vintersolståndet) som är för god gröda, vilket är Midvinterblot/hedniska Jul och det tredje blot är vid sommarens början, det är för seger och framgång, vilket är Segerblotet.
Utöver dessa tre blot återfinns det ytterligare 2 nämna blot i källorna, ett är Disablot/Disting och det andra är Alvablot.

Men vad är blot?
Blot betyder offra och var ett sätt för våra förfäder att blidka gudarna så att de skulle ge människorna goda skördar och ett gott liv. Beroende på vad man ville blotade man till olika gudar. Till Tor för gott väder vid båtfärder, till Oden för att få ta del av hans visdom osv.

Här kan du ladda ner en beskrivning om hur du kan utföra ett blot i modern tid.

Här är de 5 årliga blot som Nordiska Asa-samfundet utför enligt vad som finns i källorna.

Blotkalender Tors år 2025.

MIDVINTERBLOT / HEDNISK JUL

13 – 15 Januari 2025

Detta blot är det andra blotet som Oden stiftar lag på i Ynglinga Sagan, vilket är ett blot vid midvintern. Enligt förkristen tidräkning var mitten av vintern (miðjum vetri) just mitten av vinterhalvåret, vilket var i februari (idag den 14 januari enligt den gregorianska kalendern). Midvintern blev först synonymt med vintersolståndet så sent som 1700-talet. Källorna säger att hokunótt är i midvinter (januari/februari) och det var hokunótt som påbörjade den hedniska julen. Midvinterblotet/julen är mångtvistad om och när detta skedde och vad ursprunget var. Men säkert är att julen firades inte vid vintersolståndet, 24 december eller vid vad som idag är Lucia utan att den ursprungliga tidpunkten för den hedniska julen var i januari/februari vid den ursprungliga tidpunkten för midvinter.
I Håkon den godes Saga står det att han flyttade julen från hokunótt (midvintertid) till den kristna högtiden kristus födelse (som är den 25:e december) men här i Norden hamnade den på den 24:e december. Det står också att den hedniska julen firades i tre dagar.
Midvinterblotet/julen var inte heller någon högtid för att fira det nya året (nyår), enligt lunisolarkalendern som stärks av källor börjar det nya året (nyår) i samband med högtiden Vinternätter och början på vinterhalvåret i september/oktober/november.

Enligt Oden är detta en blot för en god kommande skörd, att då blota till Frej för att säkra goda skördar under det kommande året en god sak att göra. Jólnir beskrivs i källor som julens gud, Jólnir är ett av Odens många namn. Att då blota för Jólnir kan också vara på sin plats.

I källorna beskrivs det bl.a. att man skålar för Oden, Frej och för förfäderna (den senare kallas för minnesskål) men också att man gav varandra gåvor (vilket var en vanligt företeelse vid blot i över lag), man svor viktiga eder och avlade löften vid borsten på ett svin kallat sonargǫltr (offergalten) svinet offrades senare till Frej. Man avlade även löften när man drack Brageskålen.

Ingen högtid utan mat, förutom köttet från den offrade galten, hästen eller något annat kött bjöd man på rikligt med mat under festligheterna. I källorna nämns det att även inbjudna tog med sig nötkreatur och annan sorts mat till julens festligheter.
Efter blotet hölls det ett gille, vilket troligtvis var en del av blotets avslutande ceremoni, vid jul nämns detta gille som jólveizla i källorna.

Att man drack mycket under julen (och andra högtider) vet man utifrån källorna, man ordnade stora fester som varade i flera nätter.
Vad som beskrivs som den äldsta källan av ordet jól (det fornnordiska ordet för jul) från sent 800-tal nämner just att dricka jul.
Att ”dricka jul” är en benämning som har följt med ändå in 1800-talet om inte början av 1900-talet för att fira jul, men även om att det förekommer mycket drickande i samband med julfirandet så kan det vara så att ursprungligen var att ”dricka jul” en omskrivning för att skåla till de olika makterna eftersom dessa gjordes under den en oehört viktig dryckesritual som benämns sumbl i källorna, detta är då man utför de tre skålarna för Oden, Frej och minnessskålen (för de som inte är med oss idag), denna ritual utfördes under jólveizlan (julgillet).

Det kan summeras att denna högtid handlar om att vara med familj, fränder och fränkor, blota till fruktbarhetens gudom, julens gudom, minnas de som inte är med oss i livet, avlägga löften till varandra, äta gott och att ge varandra presenter.

Midvinterblotet/hedniska julen infaller vid den första fullmånen efter den första nymånen efter vintersolståndet.t och varar i tre nätter.

Se under Evenemang när våra blotlag anordnar Midvinterblotet.

DISABLOT

14 Mars 2025

Disablotet är ett av de mest kända bloten, och som Midvinterblotet/Julen ett av de mest missförstådda blot. Disablotet skedde inte i början av februari, utan vid den tredje månaden som heter Göja/Göje (idag mellan omrking slutet av februari och i mitten av mars) Det var när Svearna kristnades som Disting/Disablotet flyttades till den kristna högtiden kyndelsmässodagen som är i början av februari (i dag den 2:a februari) och än idag anordnas det Disting marknad.

Disting/Disablotet nämns av Adam av Bremen, enligt honom så sker detta blot i Gamla Uppsala i göje-månad efter vårdagjämning och samtliga invånare i Svitjod (Sverige) var tvungna att delta, ville de slippa delta var de tvungna att betala böter.

Disablotet är en djupt rotad i vördnaden för diserna – en grupp mäktiga kvinnliga makter som är nära förknippade med öde, fruktbarhet, skydd och familjens och samhällets allmänna välbefinnande. Diserna är centrala gestalter i Asatron, de är kopplade till Nornorna som bestämmer våra öden men också till fylgjorna, därmed vördas diserna delvis som förfädernas väktare som utövar ett djupgående inflytande över våra liv. De vakar över sina släktingar, garanterar välstånd, erbjuder skydd och vägledning genom både vardagliga och andliga utmaningar. Men diserna kopplas också till valkyriorna och Vanadisen Freja.

Disablot infaller vid första fullmånen före Segerblotet och varar i en dag/natt.
Vill man utgå efter distingsregeln är Disablotet den tredje fullmånen efter den första nymånen efter vintersolståndet.
Distinget sker var nioende år med samma uträkning.

Var nioende år hölls Distinget. Tinget hölls i 9 nätter, det arrangerades en marknad, hästkapplöpningar, fester och självklart blot m.m. som var brukligt vid ting. Marknaden överlevde kristnandet och arrangeras än idag fast omkring en kristen högtid.

I de isländska källorna nämns det att Disablot utfördes i samband med högtiden Vinternätter, detta är sannolikt islänningarnas och norrmänens tidpunkt för Disablot medan Svear höll det på vårkanten.

Se under Evenemang när våra blotlag anordnar Disablot.

SEGERBLOT

13 – 15 April 2025

Segerblotet är det 3:e blotet som Oden stiftar lag på i Svitjod, och sker vid sommarens början. Även detta blot är omtvistad om när det ska ha skett, vissa påstår att det är vid vårutjämningen andra vid Valborgsmässoafton. Men det står klart och tydligt att blotet ska ske vid sommarens början (idag enligt den gregorianska kalendern 14 april).

Segerblotet som firar i början av sommaren någon gång i mars/april/maj, är en viktig högtid som för strävan efter seger och framgång. Termen ”blot” syftar på de offerritualer som är centrala för religionsutövningen, och ”seger”, understryker festivalens primära fokus: att söka gudomliga välsignelser för att segra i de många utmaningar som skulle komma under sommarsäsongen.
I vår moderna tid ser dock inte alltid våra strider ut som för 1000 år sedan och vi blotar nu utifrån de strider vi själva har att utföra och önskar vinna. Vi helgar och offrar till makterna under denna ceremoni för att de ska ge oss redskap så som kunskap, vilja och kraft att vinna våra personliga strider.

Segerblotet är inte heller bara ett blot för framtida segrar och framgångar utan det markerar också vinterhalvårets slut och början på sommarhalvåret.

Segerblotet infaller vid den tredje fullmånen efter Midvinterblotet och varar i tre dagar från fullmånen.
Vill man utgå efter distingsregeln är Segerblotet den fjärde fullmånen efter den första nymånen efter vintersolståndet.

Se under Evenemang när våra blotlag anordnar Segerblot.

VINTERNÄTTER

7 – 9 Oktober 2025

I Ynglinga nämns Vinternätter som det första blotet av Oden, ett blot som tillägnas ett gott kommande år. Vilket kan tydas som början på nytt år.

Vinternätter är vid vinterns första dag och startpunkten för vinterns halvår, i vår moderna gregorianska kalender är vinterns första dag den 14 oktober men i den hedniska lunisolarkalendern faller högtiden vid fullmånen i månaden Haustmánuður som betyder skördemånad som idag infaller omkring september/oktober/november, (ordet haust, svenska höst är ett gammalt namn för skörda/bärga).

Vinternätter är en viktig högtid som markerar övergången från sommar till vinter och som vanligtvis firas någon gång i september/oktober men vid en extra mån-månad försköts vinternätter till november.
Vinternätter har en djupgående kulturell och andlig betydelse, eftersom den kretsade kring folkets tacksamhet för årets skörd. Högtiden innebär också kulmen på årets jordbruksarbete och markerade den sista skörden, det är en tid för att fira landets generositet och erkänna det kollektiva arbete och samarbete som hade lett till att skörden hade bärgats. Denna prestation firas med en djup känsla av tacksamhet, som erkände både markens rikedom och den mänskliga ansträngning som säkrade den.

Vinternätter är inte bara ett blot för skörden utan också ett blot för det kommande året, högtiden markerar början på det nya året.
Man blotade för ett kommande gott år och fred, ”til árs ok friðar” som det heter på fornnordiska.

Vinternätter infaller vid tredje fullmånen före Midvinterblotet och varar i tre nätter/dagar från fullmånen.

I de isländska källorna nämns också Disablot i samband med Vinternätter, detta är sannolikt islänningarnas och norrmänens tidpunkt för Disablot medan Svear höll det på vårkanten. Även benämningen ”haustblót” förekommer i samband med Vinternätter, detta styrker att denna högtid var också ett blot för att fira den skörd man fått.

Se under Evenemang när våra blotlag anordnar Segerblot.

ALVABLOT

5 November 2025

Alvablotet är ett av de två blot som nämns i de isländska källorna, det finns främst två källor om Alvablot, Austrfararvisur och Olof den heliges Saga, båda sagorna bygger på varandra. Alvablotet anses vara ett blot i den förfädersdyrkan som går som en röd tråd genom vår tro.
Alvablotet är en högtid tillägnad vördnaden av alverna, i Asatron är alver mystiska och mäktiga gestalter, ofta kopplade till avlidna förfäder och förmödrar, fertilitet och naturen. De anses vara mäktiga och ibland oförutsägbara varelser som kunde påverka de levandes hälsa, välstånd och välbefinnande. Alvablotet är ett viktigt tillfälle för att hedra dessa, söka deras gunst och säkerställa ett harmoniskt förhållande mellan människornas och deras världar. Alver är centrala gestalter i Asatron och är förknippade med både landet och förfäderna. Begreppet Alver är kopplade till våra förfäder, förmödrar, familjmedlemmar, släktingar, fränder och fränkor som inte finns med oss idag. I andra sammanhang uppfattas de som naturväsen, nära knutna till specifika platser som lundar, kullar eller gravhögar. Denna dubbla koppling till både naturen och förfäderna understryker alvernas viktiga roll för att upprätthålla balansen mellan det mänskliga och det andliga i Asatron.

Alvablotet är också det blot som sker bakom stängda dörrar, det är en privat högtid för familjen och innebär att utomstående är ej välkomna. Det ansågs högst olämpligt, och till och med tabu, för främlingar att närvara under detta blot, eftersom förhållandet mellan familjen och förfäderna är djupt personligt och heligt. Genom att hålla blotet inom hushållet kan man försäkra sig om att vår relation till förfäderna förblir ren, ostörd och korrekt hedrad. Alverna ses som familjens beskyddare och väktare, men deras gunst är inte något som kan tas för givet. Genom att skänka offergåvor bekräftas inte bara alvernas ständiga beskydd utan uttryckte också sin djupa tacksamhet för de välsignelser som de hade fått under året. I detta ömsesidiga förhållande fungerade offergåvorna både som ett tack och som en vädjan om alvernas fortsatta stöd, särskilt när man förbereder sig för att möta de hårda och osäkra utmaningarna under de kommande vintermånaderna. Detta utbyte understryker det ömsesidiga beroendet mellan människornas och förfädernas världar och förstärker idén om att familjens välbefinnande och förfädernas gunst var sammanflätade och att de understödde varandra i en känslig balans.

Alvablotet infaller vid första fullmånen efter Vinternätter.

Se under Evenemang när våra blotlag anordnar Alvablot.

Här följer de blot eller andra dagar som uppmärksammas av NAS som inte är historiskt belagda i källor.

NAS SOMMARBLOT

12 Juli 2025

Detta blot är inget som återfinns i källorna, men det tros att ett blot i mitten av sommarhalvåret bör ha existerat men det finns inga källor på det.
Detta det är samfundets egna årliga Storblot som sker runt fullmånen i Juli.
Sommarblotet anordnas vid Rökstenen i Ödeshög.

Mer information om Sommarblotet finns här.

ASATRONS DAG

9 September

Denna dag har samfundet tagit fram för att uppmärksamma Asatron i sig.

Den 9/9 (9 september) varje år infaller den heliga dagen. Nio dagar hängde Oden sig, åt sig själv, i Yggdrasil, Nio världar finns i alltet.
Asatrons dag är en dag för eftertanke och en dag man ska hedra med god mat och dryck tillsammans med familj och/eller nära och kära. En dag som vi ska ge en extra tanke åt dom som vi har runt oss i vår vardag och dom som gett oss allt vi har att glädjas över. Unga som gamla.
Vi passar även på att blota tillsammans och visa makterna att vi hedrar dom och visar vår uppskattning. Ett blot där vi inte begär något i retur utan ett blot av respekt.

Var nioende år arrangeras samfundet ett storblot i Gamla Uppsala i samband med Asatrons Dag.