Högtider

Nordiska Asa-samfundets blotkalender.

Vilken sorts kalender utgår NAS ifrån?
Nordiska Asa-samfundets högtidskalender går efter den förkristna hedniska lunisolarkalendern som inkluderar både månens och solens varv under året till skillnad från den julianska kalendern och gregorianska kalendern som är solarkalendrar. Denna sortens kalender följdes av de flesta förkristna och kan spåras tillbaka ända till stenåldern.

Den hedniska kalendern innehöll 12 månader med en extra skottmånad som sköts in var tredje år, den extra skottmånaden sköts in under sommaren. Månaderna varade från nymåne till skiftet mellan fullmåne och nymåne (benämns som ny och nedan i källorna) vilket gjorde att de förkristna månaderna började och slutade vid andra tidpunkter än vad våra månader idag gör. Fullmånen var och är en viktig tidpunkt för Asatro och för germansk hedendom, likaså många andra förkristna religioner. Det var vid fullmånen i en specifik mån-månad som bloten utfördes och inte vid någon årstidspunkt t.ex. vårdagjämning. Den mer moderna “hedniska” kalendern där årstider, t.ex. vårdagjämning utgör tidpunkterna för hedniska högtider är inte historiskt belagd, utan den är byggd på lösa 1600-och 1800-tals teorier samt 1900-talets nyhedendom med influenser från andra trossystem och levnadssätt.

I förkristen tid delades året inte in i 4 olika årstider som idag dvs. vinter, vår, sommar och höst, utan året delades upp i två halvår, Sommarhalvår och Vinterhalvår, respektive halvår delades in i 2 kvartal sammanlagt bestod året av 4 kvartal. Första kvartalet varade från vinternätter i september/oktober till midvinter i januari/februari, andra kvartalet varade från midvinter till sommarmál i april, tredje kvartalet varade från sommarmál till midsommar i juli och fjärde kvartalet varade från midsommar till vinternätter i september/oktober.

Högtiderna (bloten) som vi utför är 5 st till antalet fördelade under 1 år, samtliga är historiskt belagda i källorna. Utöver dessa 5 anordnar vi ett stort Sommarblot kring den verkliga midsommartiden, vilket är i juli, detta blot är dock inte historiskt belagt utan det ett blot som vi i Samfundet har skapat. I med att högtiderna infaller vid en specifik fullmåne gör att högtiderna infaller inte vid samma datum varje år, högtiderna är flytande under en 19-årscykel. I med det så finns det bara en fast tidpunkt på året och det är Vintersolståndet och det är från vintersolstånden som man utgår ifrån tillsammans med den första nymånen efter vintersolståndet för att beräkna när högtiderna infaller, varför nymånen är viktig är för att beroende på om den infaller för nära vintersolståndet eller inte kan man beräkna om en extra månad (skottmånad) ska skjutas in i juni/juli. Denna beräkning kallas för Distingsregeln.

Att man räknar antal fullmånar gör att bloten inte har fasta datum utan det skiljer sig från år till år.

Bloten.
I Ynglinga Sagan i kapitel 8 (beroende på vilken översättning och version) skriver Snorre Sturlusson att Oden stiftar lag på 3 blot i landet Svitjod (Sverige) som de måste utföra.
Första blotet är vid vinterns inträde som är för gott år, vilket är Vinternätter det andra blotet är vid midvintern (förväxla ej med vintersolståndet) som är för god gröda, vilket är Midvinterblot/Jul/Hókunótt och det tredje blot är vid sommarens början, det är för seger och framgång, vilket är Segerblotet.
Utöver dessa tre blot återfinns det ytterligare 2 nämna blot i källorna, ett är Disting/Disablot och det andra är Alvablot.

Men vad är blot?
Blot betyder offra och var ett sätt för våra förfäder att blidka gudarna så att de skulle ge människorna goda skördar och ett gott liv. Beroende på vad man ville blotade man till olika gudar. Till Tor för gott väder vid båtfärder, till Oden för att få ta del av hans visdom osv.

Här kan du ladda ner en beskrivning om hur du kan utföra ett blot i modern tid.

Här följer de årliga 5 blot som Nordiska Asa-samfundet utför efter vad som återfinns i källorna.

Blotkalender 2023.

Detta blot är det andra blotet som Oden stiftar lag på i Ynglinga Sagan, vilket är ett blot vid midvintern. Enligt förkristen tidräkning var mitten av vintern (miðjum vetri) just mitten av vinterhalvåret, vilket var i februari (idag den 14 januari enligt den gregorianska kalendern). Midvintern blev först synonymt med vintersolståndet så sent som 1700-talet. Källorna benämns midvinter som hókunótt och det var vid hókunótt som den hedniska julen firades. Midvinterblotet/Hókunótt/julen är mångtvistad om och när detta skedde och vad ursprunget var. Men säkert är att julen varken firades vid vintersolståndet, 24 december eller vid vad som idag är Lucia.
I Håkon den godes Saga står det att han flyttade julen från hókunótt (midvintertid) till den kristna högtiden kristus födelse (som då var den 25:e december) men här i Norden hamnade den på den 24:e december. Det står också att den hedniska julen (hókunótt) firades i tre dagar.

Midvinterblotet/Jul/Hókunótt/ sker vid den första fullmånen efter den första nymånen efter vintersolståndet.t och varar i tre nätter.

Se under Evenemang när våra blotlag anordnar Midvinterblotet/Jul/Hókunótt.

Disting/Disablotet är ett av de mest kända bloten, och som Hókunótt/Midvinter/Julen ett av de mest missförstådda blot. Disting/Disablotet skedde inte vid februari, utan vid den tredje månaden som heter Göja/Göje (idag mellan slutet av februari och i mitten av mars) Det var när Svearna kristnades som Disting/Disablotet flyttades till den kristna högtiden kyndelsmässoafton som är i början av februari (i dag den 2:a februari) och än idag anordnas det Disting marknad. Anledningen till flytten var för att Distingsmarknaden tycktes ligga för nära den kristna högtiden.

Disting/Disablotet nämns av Adam av Bremen, enligt honom så sker detta blot i Gamla Uppsala i göje-månad efter vårdagjämning och samtliga invånare i Svitjod (Sverige) var tvungna att delta, ville de slippa delta var de tvungna att betala böter.

Disablotet tillägnas Diserna, de kvinnliga makterna och gudinnorna.

Blotet sker vid den tredje fullmånen efter den första nymånen efter vintersolståndet.

Disting/Disablotet är ett av de mest kända bloten, enligt Adam av Bremen varar högtiden i 8 dagar och det blotas det 9 st av varje levande varelse.
I de isländska källorna nämns också Disablot i samband med Vinternätter.

Se under Evenemang när våra blotlag anordnar Disting/Disablot.

Segerblotet är det 3:e blotet som Oden stiftar lag på i Svitjod, och sker vid sommarens början. Även detta blot är omtvistad om när det ska ha skett, vissa påstår att det är vid vårutjämningen andra vid Valborgsmässoafton. Men det står klart och tydligt att blotet ska ske vid sommarens början (idag enligt den gregorianska kalendern 14 april).
Det finns inte mycket nedtecknat om segerblotet men det är ett blot för framgång och seger.

Segerblotet sker vid den fjärde fullmånen efter den första nymånen efter vintersolståndet och tros vara i tre nätter med start på den kvällen som fullmåne är.

Se under Evenemang när våra blotlag anordnar Segerblot.

I Ynglinga nämns Vinternätter som det första blotet av Oden, ett blot som tillägnas ett gott kommande år. Vilket kan tydas som början på nytt år.

Vinternätter är vid vinterns första dag och startpunkt för vinterns halvår, i vår moderna gregorianska kalender är vinterns första dag den 14 oktober men i den hedniska lunisolarkalendern faller högtiden vid fullmånen i månaden Haustmánuður som betyder skördemånad som idag infaller omkring september/oktober, (ordet haust, svenska höst är ett gammalt namn för skörda/bärga) vilket är den 10:e fullmånen efter den första nymånen efter vintersolståndet (om ingen extra skottmånad har skjutits till, då är det den 11:e fullmånen). 
Vinternätter varar i tre nätter med start på den kvällen som fullmåne är.

I de isländska källorna nämns också Disablot i samband med Vinternätter.

Se under Evenemang när våra blotlag anordnar Segerblot.

Alvablotet är ett av de två blot som nämns i de isländska källorna, det finns främst två källor om Alvablot, Austrfararvisur och Olof den heliges Saga, båda sagorna bygger på varandra. Alvablotet är ett blot i sann förfädersdyrkan, där blotet tillägnas våra förfäder, förmödrar, familjmedlemmar, släktingar, fränder och fränkor som inte finns med oss idag. Enligt källorna är detta blot ett privat blot för familj och släkt.

Alvablotet är vid den elfte fullmånen efter den första nymånen efter vintersolståndet (om ingen extra skottmånad har skjutits till, då är det den 12:e fullmånen).

Se under Evenemang när våra blotlag anordnar Alvablot.

---

Här följer de blot eller andra dagar som uppmärksammas av NAS som inte är historiskt belagda i källor.

Detta blot är inget som återfinns i källorna, utan det är samfundets egna årliga Storblot som sker runt den 7:e fullmånen i Juli (om ingen extra skottmånad har skjutits till, då är det den 8:e fullmånen). Sommarblotet anordnas vid Rökstenen i Ödeshög.

Mer information om Sommarblotet finns här.

Denna dag har samfundet tagit fram för att uppmärksamma Asatron i sig.

Den 9/9 (9 september) varje år infaller den heliga dagen. Nio dagar hängde Oden sig, åt sig själv, i Yggdrasil, Nio världar finns i alltet.
Asatrons dag är en dag för eftertanke och en dag man ska hedra med god mat och dryck tillsammans med familj och/eller nära och kära. En dag som vi ska ge en extra tanke åt dom som vi har runt oss i vår vardag och dom som gett oss allt vi har att glädjas över. Unga som gamla.
Vi passar även på att blota tillsammans och visa makterna att vi hedrar dom och visar vår uppskattning. Ett blot där vi inte begär något i retur utan ett blot av respekt.