Den 16/11 höll Sleipner blotlag sitt årliga Alvablot.
Ett blot till våra makter och dom som gått på Midgård innan oss, ett blot ägnat åt förfäder, när som avlägsna, blodsband eller ej.
Detta blotet är ett blot som ligger oss alla varmt om hjärtat och kan vara ett väldigt känsligt blot, således så höll vi detta blotet slutet och familjärt för medlemmar och deras respektive och barn.
Platsen vi valde heter Tinnerö Eklandskap i Linköping och denna plats har lång historia med många olika händelser och personer som haft platsen som sin. All denna kraften från alla åren som varit är lika stark som träden som idag står fast förankrade i marken. Detta är en plats jag tror att flera en mig vill komma tillbaka till flera gånger under olika tillfällen och årstider.
Blotet förrättades av Magnus Andersson och vid sin sida hade han Linda Strandberg och assisterande. Blotet började med horn blåsning och dom 8 som var på plats bildade cirkeln. Den tidigare hårda vinden lättade och träden talade med knarr och vinkade med sina grenar och höll oss sällskap under hela blotet. Dom 3 sedvanliga skålarna hölls och dom var väldigt kraftiga med underbara ord och minnen från våra kära, skratt blev tår för att åter igen gå till skratt. Minnena oavsett hur gamla eller nya tog återigen plats i våra liv och med det våra förfäders liv och resa, den sagan dom skrev när dom vandrade hördes ännu en gång och cirkeln bevisade att ingen är glömd men alltid saknad.
Efter denna kraftfulla stund tog sig blotlaget in till dom centrala delarna av Linköping för att tillsammans samlas för ett samkväm.
Här kunde man få sig nått att dricka eller äta medans man kunde fortsätta att prata med sina trosfränder.
Det blev en fin stund efter ett fint blot.
Hell Asatron
Hell NAS
Hell Sleipner
Äring och frid
Kristian Svensson
Blotlagsledare Sleipner Blotlag
