Lördagen den 15e mars höll blotlag Idavallen Disablot vid Lekebackens gravfält utanför Kumla.
Blotet förättades av RBA Thommy Vähäsalo, assisterad av Linnéa Hultman där 9 personer deltog i ringen och 3 yngre förmågor höll värmen utanför.
Vid 14-tiden slöt sällskapet ringen för att gemensamt hålla heligt disablot på det blåsiga gravfältet Lekebacken i Närke. Gruppen utgjordes av såväl blotlagsmedlemmar som återkommande besökare. Detta var första gången som Idavallen hedrade makter och förfäder vid denna anrika plats. Tyvärr tyngdes flertalet av våra medlemmar av sjukdom denna dag, mig inkluderat. Därmed missade jag den unika möjligheten att för första gången tillsammans med mitt blotlag hålla Disablot på denna plats.
Med det sagt har jag själv ingen förstahandsupplevelse att delge i denna text. Istället följer en kort text om blotet, skriven av vår blotlagsbroder Mats Andersson, samt lite info kring Lekebacken.
En plats jag baserat på bilder, info samt andras intryck jag uppmuntrar alla med möjlighet att besöka.
Kort om blotet av Mats;
– Vi kom till ett blåsigt Lekebackens gravfält och det som först slog mig var att det märktes att folk har sett på stället med vördnad under långa tider – en magisk plats.
Det var ett mycket trevligt om än lite kallt och blåsigt blot. Linnea berättade om sin syn på diserna och om blotet som sådant, det var en fin och tänkvärd utläggning.
Slutligen så blev Roger, Linneas pojkvän initierad in i asatron, vilket är positivt.
Det var som vanligt mycket trevligt och platsen är som sagt väldigt trevlig. Väl värt ett besök om man inte har varit där tidigare.
Lite info om Lekebacken som jag hoppas uppmuntrar framtida besök;
Lekebacken är ett av Närkes största gravfält med över 100 gravar.
Gravfältet här har använts under mycket lång tid, där ett stenröse ifrån bronsåldern är den äldsta graven. Här började man begrava sina nära och kära för ca 3000 år sedan. Röset ligger på fältets högsta punkt.
Strax intill det gamla röset finns en domarring där 9 stenar står som ett monument för en grav. Domarringen upprättades under järnåldern, ca 500 år innan vår era.
Anledningen att vi kallar det för en domarring är för att man förr trodde att dessa stenformationer var tingplatser. Idag vet vi att det rör sig om gravar.
Här återfinns även vikingatida gravar, då i form av kullar, likt på många andra platser runt om i vårt land. Dessa är de yngsta och uppskattas till att vara strax över 1000 år gamla.
Intressant nog har ingen av dessa gravar ännu undersökts. Därför vet vi inte exakt hur gamla de är, eller hur många som vilar på denna heliga plats.
Om vi sedan spolar fram tiden över ett halv millennium så nyttjades marken här sedan som åkermark. Det var först på 1800-talet som detta upphörde. Men än idag kan man se lämningar efter den gamla åkern helt inpå gravarna.
Hell Idavallen
Hell Nordiska asa-samfundet
Hell Asatro
