Det som nyligen skett i Gamla Uppsala är en vanhelgelse – ett övergrepp, inte bara mot marken utan mot vårt gemensamma arv, vårt folkminne och våra förfäders vila. När fyrtiotalet plundringsgropar upptäcktes den 9 december skälvde något djupt i många av oss. Detta är inte bara skadegörelse – det är en kränkning av helig jord.
Gamla Uppsala är ingen vanlig plats. Här lever Asatron än i dag, lika stark som för tusen år sedan. Det är en av våra mest betydelsefulla kultplatser, ett uråldrigt centrum där tro, tradition och heder flätats samman. Att någon, med lättsinne eller girighet, gräver i denna jord med metalldetektor är ett angrepp mot allt vi som hedningar och kulturarvsbärare står för. Nordiska Asa-samfundet fördömer detta med full kraft.
Att gräva här utan tillstånd är inte bara ett brott mot kulturmiljölagen – det är ett brott mot vördnad. Det är att trampa på de förfäder som gått före oss, att skära i väven mellan dåtid och nutid, en väv av tradition, blot och tro som vi värnar med både hjärta och handling. Vi benämner detta för vad det är: plundring av en helig plats.
Oavsett om föremål stulits eller ej är skadan redan gjord, för viljan att skända fanns där – och det är den viljan vi möter med vår vrede. Därför reser vi vår nidstång: mot de skyldiga, deras girighet och vanvördnad, en nidstång som bär den hedniska förbannelsen mot den som skändar heliga platser. Må deras illgärning förfölja dem tills rättvisa skipats. Må deras namn – om det någonsin blir känt – stå som varnande exempel på hur man inte behandlar vårt kulturarv.
Gamla Uppsala är en plats där Asatrons anda vakat genom sekler av storm och tidens gång. Här finns ett djupare minne än det ögat ser, jorden är vävd av tro, blot och förfäders kraft. Varje grävt hål är ett hån mot denna väv, ett angrepp på något större än en enskild hög.
Vi uppmanar alla som känner vördnad inför vårt nordiska arv: vaka över våra heliga platser. Låt ingen gå oberörd förbi när skadegörelse sker. Ser du misstänkt aktivitet – kontakta polisen omedelbart. Heliga platser kräver heligt ansvar. Asatron lever – och med den lever vårt ansvar att skydda de platser som bär dess historia, minne och anda.
De som skändat denna plats har visat sitt förakt. Vi visar vår ståndaktighet. Nidstången står rest. Och vi tänker inte låta denna skändning falla i glömska.
Nidstångsord
Här reses vår nidstång över skändarnas skugglika steg,
mot de händer som högg i helig jord och hädade högarna i Uppsala.
Vanhelgare vandrar
värnlöst i nattens dvala;
skändare skär i jorden,
skam bär de i sitt bröst.
Ni som med girighetens glöd grävde i Asatrons älvgamla mark,
ni som bröt friden där fränder burit sin tro – hör vår dom:
Niding kallas ni nu,
niding skall ni förbli.
Skam skall skugga er stig,
skugga er hug och namn.
Ni rörde vid helig jord där blotets bundna kraft ännu bor,
där asarnas anda lever i vind och väta,
i grässtrån och gråsten, som alltid vakat över denna plats.
Markens minne vakar,
mörkret mäter er gärning;
ödesväv vrids mot er,
varggång väntar ert rykte.
Asatron står här än, som den stod för tusen år sedan,
och djupet i denna jord känner svek när svek begås.
Därför reser vi denna stång – ordens spjut, andens runa –
mot er gärning och mot ert mod som svek.
Fördömda vare era steg,
fördärv följe ert sinne;
jordens vrede vaka,
vredens rot i er gro.
Så lyder vår hedniska dom.
Så binds ord till handling.
Så står denna nidstång rest
tills skändarnas öde är fällt.
/ Nordiska Asa-samfundet 2025 – 12 – 12
