Blotlaget samlades för det sedvanliga Segerblotet den 12 april. Platsen var ny för dom flesta av oss, ett gammalt gravfält med en historia som sträcker sig minst 4500 år bakåt i tiden. Undertecknad och Ulfva Hvidegaard var blotförrättare och biträdande blotförrättare. Vi samlades innan vid en upphöjd plats med utsikt över fältet och efter iordningställande var vi redo möta våra deltagare. Vid parkeringen hade vi Susanne Rutfält som visade besökarna var dom skulle gå. Allt eftersom droppade människor in på platsen, hälsades välkomna. Många nya ansikten i vimlet, hela sex stycken som letat sig ut till Pilane. Flera av dom bor i närområdet och passade på att besöka ett blot då det var nästgårds för dom. Så roligt att få välkomna in dom i vår gemenskap. Sammanlagt var vi 15 i ringen plus blotförrättare och biträdande. Fyra stycken som satt utanför ringen.
Ceremonin startade med sedvanligt blås i hornet och ringen bildades. Blotförrättaren önskade alla välkomna än en gång och Ulfva läste upp seder och bruk. Denna gång fick vi öva på vår danska men orden översattes till svenska med. Vi heter ju Nordiska Asa Samfundet och idag blev vi nordiska. Efter att blotfrid utlystes var ceremonin igång. Solen sken över oss i ringen och även dom som var med utanför ringen. Två deltagare kom efter att ringen stängts men dom satte sig bredvid och vi inkluderade dom i våra tankar.
Ett par av våra nya hade sina föräldrar med som satt en bit bort och tog del av ceremonin. Som alltid vid dessa ceremonier kommer mycket känslor och tankar upp vid dom olika skålar som vi delar. Historien om varför vi firar Segerblot lästes upp och deltagarna fick även ta del av den fantastiska nyheten att påvestenen vid Gamla Uppsala nu är flyttad från platsen och marken nu är tillbaka i hednisk anda.
När vi avslutat blotet blev det ett fika gille i gräset och den vackra omgivningen. Vi hade ett flertal initieringar som väntade och det är alltid lika glädjande att få hälsa nya bröder och systrar till Asatron. Närmare bestämt var det sju som ville genomgå initieringsriten och ta steget. En alltid lika fin stund att som blotförrättare ledsaga dem som vill gå igenom ceremonin. Vid den sista initieringen sa den berörde att det var dags att rensa det sakrala som personen fortfarande kände av. Och mitt under texten vällde dimman in över platsen. Ett värdigt tecken från makterna som vi alla förundrades över.
Efter att allt var avklarat och folk pratat av sig var det dags bege oss ner till bilarna och skiljas åt. Hjälpsamheten är stor i gruppen och lätt som en plätt kom alla saker ner till bilen. Ylfva fick skjuts till tåget och vi andra letade oss hemåt stärkta efter en fin stund på en vacker plats. Nu är det sommar på riktigt. Tack till alla som kom och gjorde stunden till ett fint minne för framtiden.
Hell Gungnir.
Hell NAS.
Hell till er alla deltagare.
Uwe Pötter Blotförrättare.
