RUNAN: NAUD / NAUDIR / NAUTHIZ / NÖD

Runlexikon: Naud, Nöd, Nauthiz
 

Variation på Naud.

 

Namn: Naud, NaudiR, Nauthiz, Nöd
Ätt: Hagal
Ljudvärde: /n/
Brukar associeras med: Oden och de tre nornorna Urd, Verdandi och Skuld.
Symboliserar: Nöd, tvång.

Grundbetydelse:
Naud har fått sin symboliska innebörd från dess namn som betyder nöd.

Runans uppbyggnad:
Naud består av en huvudstav och en diagonal bistav som korsar huvudstavens mitt, bistaven kan peka nedåt och uppåt.

Runans ljudvärde:
I Urnordiska Futharken har Naud ljudvärdet /n/.

Rundikter

De tre rundikterna.
Runornas namn och symbolism bygger på främst tre dikter, som är den fornisländska, fornnorska och den anglosaxiska. De fornisländska och fornnorska rundikterna innehåller bara 16 dikter då dessa hör ihop med den Yngre Futharken, medan den anglosaxiska rundikten innehåller 29 dikter eftersom den anglosaxiska/frisiska runraden futhorc innehåller 29 runor. Man har då kombinerat de anglosaxiska rundikterna med de urnordiska runorna som saknar fornisländska och fornnorska rundikter, vilket inte alls är något fel för den anglosaxiska futhorcen har också de åtta runorna som saknar fornnordiska dikter.

Svenska rundikten.
Det finns också, något som man brukar kalla för de svenska runversen/dikten, dessa uppkommer i samband med runstavar (primstavar, runkalendrar, evighetskalendrar), man har hittat runstavar från 1100-talet men användningen av runstavar är känt från 500-talet.

Vi har valt att även ta med de svenska runverserna som är 14 verser, var av varje vers innehåller endast en rad.
Dessa avtecknades av runologen Johannes Bureus på 1500-talet från en runstav som tros vara från samma tidsperiod. Vi har tagit en mer normaliserad text gjord av Arend Quak 1987.
Under dikten markerad med “-” representeras det betydelser och järtecken för jordbrukslivet. Dessa betydelser och järtecken är framtagna från när de registrerades av den tidigt moderna forskaren Georg Stiernhielm.

Runornas olika tolkningar, betydelser och symbolismer.
Man kan hitta alla möjliga tolkningar och betydelser av runor i böcker och på nätet, alla dessa tolkningar, betydelser, symbolismer och antaganden är oftast byggda på vad författaren själv har tolkat respektive runas betydelse, utifrån någon eller från alla tre dikterna. Men varje runa har endast en enda grundbetydelse, vilket är vad runans namn betyder. 

Svenska:
nöd er enda kŭst
– nordanwäder kallast i.e. dyr Tijdh

Fornisländska:
Nauð er Þýjar þrá
ok þungr kostr
ok vássamlig verk.
opera niflungr.

Fornnorska:
Nauðr gerer næppa koste;
nøktan kælr í froste.

Anglo-saxiska:
Nyd byþ nearu on breostan; weorþeþ hi þeah oft niþa bearnum
to helpe and to hæle gehwæþre, gif hi his hlystaþ æror.