{"id":23689,"date":"2020-05-16T17:29:57","date_gmt":"2020-05-16T15:29:57","guid":{"rendered":"https:\/\/asa-samfundet.se\/helgakvida-hundingsbana-i-forsta-kvadet-om-helge-hundingsbane\/"},"modified":"2024-11-19T12:37:09","modified_gmt":"2024-11-19T11:37:09","slug":"helgakvida-hundingsbana-i-forsta-kvadet-om-helge-hundingsbane","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/asa-samfundet.se\/en\/helgakvida-hundingsbana-i-forsta-kvadet-om-helge-hundingsbane\/","title":{"rendered":"Helgakvi\u00f0a Hundingsbana I – F\u00f6rsta kv\u00e4det om Helge Hundingsbane"},"content":{"rendered":"\n

F\u00f6rsta kv\u00e4det om Helge Hundingsbane (Volsungakvida) (Fornnordiska Helgakvi\u00f0a Hundingsbana I) \u00e4r den andra dikten i Helgetriologin,<\/strong> Helge Hundingsbane \u00e4r en hj\u00e4lte fr\u00e5n \u00d6sterg\u00f6tland som ocks\u00e5 f\u00f6rekommer i V\u00f6lsungasagan. Han tillh\u00f6r V\u00f6lsunga\u00e4tten samt den \u00f6stg\u00f6tska ylvinga\u00e4tten. Helges far s\u00e4gs ha varit Sigmund V\u00f6lsung, vilken \u00e4ven var far till Sigurd Fafnesbane, men hans mor var Borghild av Br\u00e5lund fr\u00e5n \u00d6sterg\u00f6tland.<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

| Tillbaka till Litteratur<\/a> |<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\n
\n

Svensk \u00f6vers\u00e4ttning av Erik Brate.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r b\u00f6rjar kv\u00e4det om Helge Hundingsbane och Hodbrodd samt deras folk. Volsungakvida.<\/p>\n\n\n\n

1.
En g\u00e5ng i avl\u00e4gsen forntid
\u00f6rnar skreko,
heliga vatten runno
fr\u00e5n himlafj\u00e4llen;
d\u00e5 blev Helge
den hugstore
f\u00f6dd av Borghild
i Bralund.<\/p>\n\n\n\n

2.
Natt blev i g\u00e5rden,
nornor kommo,
som livets lott
lade \u00e5t \u00e4dlingen;
de b\u00e5do honom bliva
den b\u00e4sta h\u00f6vding
och av furstar
mest frejdad tyckas.<\/p>\n\n\n\n

3.
De snodde med eftertryck
\u00f6dets tr\u00e5dar,
medan borgar br\u00f6tos,
i Bralund;
det gyllene repet
de redde ut
och f\u00e4ste det mitt
under m\u00e5nens sal.<\/p>\n\n\n\n

4.
De \u00f6ster och v\u00e4ster
\u00e4ndarne dolde,
d\u00e4remellan landet
lydde under fursten;
Neres sl\u00e4kting
norrut sl\u00e4ngde
ett band, som alltid
hon bad skulle h\u00e5lla.<\/p>\n\n\n\n

5.
Ett var ej till skada
f\u00f6r ylvinga\u00e4ttlingen,
som den unga kvinnan
i \u00e4lskog f\u00f6dde:
korp till korp
kraxade hungrig
– i h\u00f6gt tr\u00e4d han satt –
“H\u00f6r, jag vet n\u00e5got!”<\/p>\n\n\n\n

6.
“I brynja Sigmunds
son st\u00e5r pansrad,
ett dygn gammal,
nu \u00e4r dagen kommen.
Vassa \u00e4ro \u00f6gonen
som p\u00e5 v\u00e4ldiga krigare;
han \u00e4r vargarnes v\u00e4n.
Varom glade!”<\/p>\n\n\n\n

7.
En h\u00f6vding han tycktes
hovfolket vara,
goda \u00e5r, de menade,
f\u00f6r m\u00e4nnen hade kommit.
Sj\u00e4lv gick konungen
ur kampens larm
att \u00e4del l\u00f6k giva
\u00e5t den unge fursten.<\/p>\n\n\n\n

8.
Namnet Helge han gav
och g\u00e5rdarne Ringstad,
Solfj\u00e4ll, Sn\u00f6fj\u00e4ll
och Sigarssl\u00e4tterna,
Ringstod, Hatun
och Himinvang,
ett sirat sv\u00e4rd
\u00e5t Sinfjotles broder<\/p>\n\n\n\n

9.
V\u00e4xa b\u00f6rjade
vid v\u00e4nners br\u00f6st
\u00e4delboren yngling
i ynnestens str\u00e5lglans;
guld han gav
som g\u00e5va \u00e5t f\u00f6ljet,
sin skatt ej ungdomsfriske
fursten skonade.<\/p>\n\n\n\n

10.
Kort tid l\u00e4t konungen
p\u00e5 kamp v\u00e4nta,
n\u00e4r fursten var
femton vintrar
och han den h\u00e5rde
Hunding dr\u00e4pte,
som l\u00e4nge r\u00e5dde
\u00f6ver l\u00e4nder och m\u00e4n.<\/p>\n\n\n\n

11.
Av Sigmunds son
sedan fordrade
Hundings s\u00f6ner
h\u00e5vor och ringar,
ty de ville fursten
vederg\u00e4lla
f\u00f6r fr\u00e5nr\u00f6vat gods
och faderns d\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n

12.
Men inga b\u00f6ter
bj\u00f6d dem fursten,
och fr\u00e4nderna ej heller
fingo mansbot;
de gr\u00e5a spjutens
gr\u00e4sliga storm
och Odens vrede
de v\u00e4nta skulle.<\/p>\n\n\n\n

13.
Furstarne fara
till fejden h\u00e4n,
som till Logafj\u00e4llen
f\u00f6rlagt de hade;
Frodes frid
mellan fiender brast,
Vidrers hundar l\u00f6pa
likhungriga kring \u00f6n.<\/p>\n\n\n\n

14.
Fursten sig satte,
d\u00e5 f\u00e4llt han hade
Alf och Eyolf
under \u00f6rnklippan,
Hjorvard och Havard,
Hundings s\u00f6ner,
och alldeles f\u00f6rintat
spjutj\u00e4ttens \u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

15.
D\u00e5 lyste ett sken
fr\u00e5n Logafj\u00e4llen
och ur bl\u00e4ndande skenet
blixtar kommo;
[Fursten d\u00e5 m\u00e4rkte
m\u00f6ar rida]
h\u00f6ga i hj\u00e4lmar
p\u00e5 himlaf\u00e4ltet;
deras brynjor voro
med blod best\u00e4nkta
och fr\u00e5n spjuten
spelade str\u00e5lar.<\/p>\n\n\n\n

16.
Arla fr\u00e5gade
ur ulvboet
fursten d\u00e4rom
diserna fr\u00e5n s\u00f6dern,
om med h\u00e4rm\u00e4nnen
hem de ville
denna natt fara;
d\u00e5n var av b\u00e5gar.<\/p>\n\n\n\n

17.
Men fr\u00e5n h\u00e4sten
Hognes dotter,
d\u00e5 sk\u00f6ldlarmet tystnade,
talte till fursten:
“Jag tycker, vi \u00e4ga
andra sysslor
\u00e4n med frikostig drott
att dricka \u00f6l.<\/p>\n\n\n\n

18.
Min fader har
sin flicka lovat
\u00e5t Granmars
grymme son,
men jag har, Helge,
om Hodbrodd sagt,
att som en kattunge blott
den kungen \u00e4r k\u00e4ck.<\/p>\n\n\n\n

19.
Dock fursten kommer
inom f\u00e5 dagar,
om ej till strid
du st\u00e4mmer honom
eller flickan bort
fr\u00e5n fursten tager.”<\/p>\n\n\n\n

Helge sade:<\/strong>
20.
“\u00c4ngslas ej
f\u00f6r Isungs baneman;
f\u00f6rr d\u00e5na skall striden,
om ej d\u00f6d jag blir.”<\/p>\n\n\n\n

21.
Bud h\u00e4rskaren
bort skickade
\u00f6ver land och hav
att ledungsf\u00f6lje bedja
och r\u00f6da guldet
rikligt bjuda
\u00e5t k\u00e4mparne
och k\u00e4mparnes s\u00f6ner.<\/p>\n\n\n\n

22.
“Beden dem skyndsamt
till skeppen g\u00e5
och att fr\u00e5n Brand\u00f6
bort sig rusta!”
D\u00e4r v\u00e4ntade drotten,
tills dit till m\u00f6tes kommo
hopar av k\u00e4mpar
fr\u00e5n Hedins\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

23.
Och d\u00e4r fr\u00e5n str\u00e4nderna
p\u00e5 Stavnsn\u00e4s
skepp ut skredo,
skinande av guld.
Helge gjorde
Hjorleif den fr\u00e5gan:
“Har du m\u00f6nstrat
m\u00e4nnen k\u00e4cka?”<\/p>\n\n\n\n

24.
Unge kungen
till den andre sade:
“Senr\u00e4knat \u00e4r talet
fr\u00e5n Trano\u00f6ren
p\u00e5 skepp med drakhuvud,
som sj\u00f6folk b\u00e4ra
och segla in i Orvasund
utifr\u00e5n havet.<\/p>\n\n\n\n

25.
Tolv hundra
trofasta m\u00e4n,
och dock \u00e4r i Hatun
h\u00e4lften flera,
konungens stridsfolk;
om kamp har jag hopp.”<\/p>\n\n\n\n

26.
Framstammens skeppst\u00e4lt
fursten str\u00f6k av,
s\u00e5 att sina m\u00e5nga
m\u00e4n han v\u00e4ckte,
och drottens krigare
se dagen gry,
och h\u00e4rm\u00e4nnen
hissade p\u00e5 masten
v\u00e4ven vita
p\u00e5 Varinsfjord.<\/p>\n\n\n\n

27.
Det blev rammel av \u00e5ror,
det blev rassel av j\u00e4rn,
sk\u00f6ld slog mot sk\u00f6ld,
sj\u00f6m\u00e4nnen rodde;
uti ilande fart
med \u00e4dlingarna gick
furstens flotta
fj\u00e4rran fr\u00e5n land.<\/p>\n\n\n\n

28.
S\u00e5 det l\u00e4t,
n\u00e4r de l\u00e5nga k\u00f6larna
och Kolgas syster
sammanst\u00f6tte,
som om berg och br\u00e4nning
sig br\u00f6to mot varandra.<\/p>\n\n\n\n

29.
Helge bj\u00f6d h\u00f6gre
h\u00f6ga seglen draga;
fr\u00e5n m\u00f6tet med v\u00e5gor
ej manskapet ryggade,
fast \u00e5ngestv\u00e4ckande
\u00c4girs dotter
sj\u00f6h\u00e4starne
stj\u00e4lpa ville.<\/p>\n\n\n\n

30.
Men seglarne sj\u00e4lva
Sigrun fr\u00e5n ovan
skyddade stridsdj\u00e4rv
samt skeppet deras;
raskt sig vred
Ran ur h\u00e4nderna
kungens gungande sj\u00f6h\u00e4st
vid Gnipalunden.<\/p>\n\n\n\n

31.
Om aftonen satt han
i Unav\u00e5g,
de fagra fartygen
fl\u00f6to p\u00e5 vattnet,
men de som sutto
p\u00e5 Svarinsh\u00f6g
med harmsen hug
hans h\u00e4r sk\u00e5dade.<\/p>\n\n\n\n

32.
D\u00e4rom god\u00e4ttade
Gudmund sporde:
“Vem \u00e4r den furste,
som folket styr
och fiendens flock
f\u00f6r till land?”<\/p>\n\n\n\n

33.
Sinfjotle talade,
och sl\u00e4ngde p\u00e5 r\u00e5n upp
den r\u00f6da sk\u00f6lden,
randen var av guld.
D\u00e4r var satt som vakt i sundet
den, som svara kunde
och ord v\u00e4xla
med \u00e4dlingar.<\/p>\n\n\n\n

34.
“S\u00e4g du i afton,
n\u00e4r \u00e5t svinen du giver
och lockar edra hyndor
att lapa mj\u00f6lkmaten,
att ylvingar kommit
\u00f6stanifr\u00e5n,
galna efter strid,
fr\u00e5n Gnipalunden.<\/p>\n\n\n\n

35.
D\u00e4r skall Hodbrodd
Helge finna,
en furste, som ej flyr,
i flottans mitt.
Han har ofta
\u00f6rnar m\u00e4ttat,
medan kvinnor du kysste
som vid kvarnarna tr\u00e4lade.”<\/p>\n\n\n\n

Gudmund sade:<\/strong>
36.
“F\u00f6ga minns du, furste,
forna s\u00e4gner,
d\u00e5 osant du l\u00e4gger
\u00e4dlingar till last.
Du har \u00e4tit
ulvars f\u00f6da
och din broder
till bane blivit,
med sval mun sugit
s\u00e5r ofta,
hatad \u00f6verallt
du h\u00e5llit dig i r\u00f6sen.”<\/p>\n\n\n\n

Sinfjotle sade:<\/strong>
37.
“Du var en vala
p\u00e5 Varins\u00f6,
en listig kona,
du l\u00f6gn bar ihop.
Ingen man
du \u00e4ga ville
i brynja kl\u00e4dd,
blott Sinfjotle.<\/p>\n\n\n\n

38.
Du var, f\u00f6rhatliga
h\u00e4xa, valkyria,
elak, vederv\u00e4rdig
hos Allfader.
Einh\u00e4rjarne slogos
sinsemellan alla
f\u00f6r din skull,
din durkdrivna kona!<\/p>\n\n\n\n

39.
P\u00e5 Sagun\u00e4s
tillsammans nio
ulvar vi f\u00f6dde,
deras fader var jag.”<\/p>\n\n\n\n

Gudmund sade:<\/strong>
40.
“Fader var du ej
till fenrisulvar,
\u00e4ldre \u00e4n alla,
s\u00e5 vitt jag erinrar mig,
sedan vid Gnipalunden
grymt din manbarhet
tursam\u00f6ar togo
p\u00e5 Torsn\u00e4set.<\/p>\n\n\n\n

41.
Du var styvson till Siggeir;
i stamh\u00e5llet f\u00f6r ulvar
du l\u00e5g, van vid vargatjut,
i vilda skogen.
All slags olycka
\u00f6ver dig kom,
n\u00e4r din broders br\u00f6st
du borrade genom,
dig namnkunnig gjorde
av nidingsverk “<\/p>\n\n\n\n

Sinfjotle sade:<\/strong>
42.
“Brud \u00e5t h\u00e4sten Grane
p\u00e5 Br\u00e5valla du var;
l\u00e4nkad med guldbetsel,
till lopp var du redo;
jag dig tr\u00f6ttridit utf\u00f6r backe
t\u00e4mligen ofta,
smal, som du var,
under sadeln, ditt n\u00f6t!”<\/p>\n\n\n\n

Gudmund sade:<\/strong>
43.
“Sedesl\u00f6s sven
syntes du vara,
n\u00e4r du mj\u00f6lkade Gullners
m\u00e5nga getter
och en annan g\u00e5ng
var Imds dotter,
i trasor kl\u00e4dd.
Vill du tr\u00e4ta l\u00e4ngre?”<\/p>\n\n\n\n

Sinfjotle sade:<\/strong>
44.
“F\u00f6rr jag ville
vid Frekastenen
med din kropp
korpar m\u00e4tta
\u00e4n locka edra hyndor
att lapa mj\u00f6lkmat
eller giva \u00e5t galtarne.
F\u00f6rg\u00f6re dig de onda!”<\/p>\n\n\n\n

Helge sade:<\/strong>
45.
“Mycket hellre, Sinfjotle,
h\u00f6vdes eder
att g\u00e5 till strids
och gl\u00e4dja \u00f6rnar
\u00e4n med onyttiga
ord att kivas,
om \u00e4n h\u00f6vdingarna
h\u00e4tskhet s\u00f6ndrar.<\/p>\n\n\n\n

46.
Ej goda tyckas mig
Granmars s\u00f6ner,
men sanning dock h\u00f6ves
en h\u00f6vding att s\u00e4ga.
P\u00e5 Moinsheim
m\u00e4rka de l\u00e4to,
att de saknade ej att svinga
sv\u00e4rden mod.”<\/p>\n\n\n\n

47.
De l\u00e4to h\u00e4starne
hastigt l\u00f6pa,
Svipud och Sveggjod,
till Solheimar
genom daggiga dalar,
\u00f6ver dunkla lider,
skalv misth\u00f6ljd mark;
d\u00e4r m\u00e4nnen foro.<\/p>\n\n\n\n

48.
Kungen i g\u00e5rdsledet
kom dem till m\u00f6te,
harmfullt de sade
f\u00f6r h\u00f6vdingen deras ankomst.
Ute stod Hodbrodd
pa huvudet satt hj\u00e4lmen,
han s\u00e5g s\u00f6nernas
snabba ritt:
“Vi varsnas p\u00e5 nivlungar
vredens f\u00e4rg?”<\/p>\n\n\n\n

Gudmund sade:<\/strong>
49.
“Till sandstranden v\u00e4nda sig
snabba k\u00f6lar,
r\u00e5repshjortar
och r\u00e5r l\u00e5nga,
sk\u00f6ldar m\u00e5nga
och skinande \u00e5ror,
h\u00f6vdingens h\u00e4rm\u00e4n,
hurtiga ylvingar.<\/p>\n\n\n\n

50.
Nu g\u00e5 femton
flockar i land
dock ute p\u00e5 viken
v\u00e4nta sjutusen;
inom grindar h\u00e4r ligga
framf\u00f6r Gnipalunden
svartbl\u00e5a drakar,
sirade med guld;
d\u00e4r \u00e4r allra mesta
m\u00e4ngden av krigsfolk.
Nu t\u00f6var ej Helge
att tr\u00e4ffningen b\u00f6rja.”<\/p>\n\n\n\n

Hodbrodd sade:<\/strong>
51.
“L\u00f6pe betslade h\u00e4star
bort till folktinget,
och Sporvitner
till Sparinsheid,
Melner och Mylner
till Myrkvid!
L\u00e5ten ingen sig h\u00e5lla
hemma kvar,
som s\u00e5rande sv\u00e4rd
sv\u00e4nga kan!<\/p>\n\n\n\n

52.
Samlen hit Hogne
och s\u00f6nerna av Ring,
Atle och Yngve,
Alf den gamle;
god lust de \u00e4ga
att g\u00e5 till strids;
med motst\u00e5nd l\u00e5tom oss
m\u00f6ta volsungen.”<\/p>\n\n\n\n

53.
Ett brak det blev,
d\u00e5 bleka uddar
fl\u00f6go mot varandra
vid Frekastenen.
Alltid var Helge
Hundingsbane
fr\u00e4mst i flocken,
d\u00e5 folket stred,
f\u00f6rtr\u00e4ffligast i slaktningen,
h\u00f6gst tr\u00f6g till flykt;
den h\u00f6vdingen hade
h\u00e5rdhet i br\u00f6stet.<\/p>\n\n\n\n

54.
Fr\u00e5n himlen ned hj\u00e4lmkl\u00e4dda
jungfrur kommo –
– vapnens gny v\u00e4xte –
som v\u00e4rnade fursten.
S\u00e5 sade Sigrun,
sv\u00e4vande valkyrian,
– av korpens f\u00f6da
frossade vargen -:<\/p>\n\n\n\n

55.
“Hell dig, h\u00f6vding!
H\u00e4rska \u00f6ver m\u00e4n
Yngves \u00e4ttling,
med ditt \u00f6de n\u00f6jd,
d\u00e5 du f\u00e4llt har fursten,
som fly ej ville,
drotten, som h\u00e4rskarens
d\u00f6d har v\u00e5llat!<\/p>\n\n\n\n

56.
Och dig, \u00e4dling,
anst\u00e5r b\u00e5dadera,
de r\u00f6da ringar
och den raska m\u00f6.
Hell dig, furste!
\u00d6ver Hognes dotter
r\u00e5da du skall,
Ringstad \u00e4ga
och f\u00e5 seger och land;
slutad \u00e4r d\u00e5 striden.”<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Fornnordiska av Gu\u00f0ni J\u00f3nsson.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

H\u00e9r hefr upp kv\u00e6\u00f0i fr\u00e1 Helga Hundingsbana ok \u00feeira H\u00f6\u00f0brodds.<\/p>\n\n\n\n

1.
\u00c1r var alda,
\u00feat er arar gullu,
hnigu heil\u00f6g v\u00f6tn
af Himinfj\u00f6llum;
\u00fe\u00e1 haf\u00f0i Helga
inn hugumst\u00f3ra
Borghildr borit
\u00ed Br\u00e1lundi.<\/p>\n\n\n\n

2.
N\u00f3tt var\u00f0 \u00ed b\u00e6,
nornir k\u00f3mu,
\u00fe\u00e6r er \u00f6\u00f0lingi
aldr of sk\u00f3pu;
\u00feann b\u00e1\u00f0u fylki
fr\u00e6gstan ver\u00f0a
ok bu\u00f0lunga
beztan \u00feykkja.<\/p>\n\n\n\n

3.
Sneru \u00fe\u00e6r af afli
\u00f6rl\u00f6g\u00fe\u00e1ttu,
\u00fe\u00e1 er borgir braut
\u00ed Br\u00e1luni;
\u00fe\u00e6r of greiddu
gullin s\u00edmu
ok und m\u00e1nasal
mi\u00f0jan festu.<\/p>\n\n\n\n

4.
\u00de\u00e6r austr ok vestr
enda f\u00e1lu,
\u00fear \u00e1tti lof\u00f0ungr
land \u00e1 milli;
br\u00e1 nift Nera
\u00e1 nor\u00f0rvega
einni festi,
ey ba\u00f0 hon halda.<\/p>\n\n\n\n

5.
Eitt var at angri
Ylfinga ni\u00f0
ok \u00feeiri meyju,
er mun\u00fa\u00f0 f\u00e6ddi;
hrafn kva\u00f0 at hrafni,
– sat \u00e1 h\u00e1m mei\u00f0i
andvanr \u00e1tu -:
“ek veit n\u00f6kkut.<\/p>\n\n\n\n

6.
Stendr \u00ed brynju
burr Sigmundar
d\u00e6grs eins gamall,
n\u00fa er dagr kominn;
hvessir augu
sem hildingar,
s\u00e1 er varga vinr,
vit skulum teitir.”<\/p>\n\n\n\n

7.
Dr\u00f3tt \u00fe\u00f3tti s\u00e1
d\u00f6glingr vera,
kv\u00e1\u00f0u me\u00f0 gumnum
g\u00f3\u00f0 \u00e1r komin;
sjalfr gekk v\u00edsi
\u00f3r v\u00edg\u00ferimu
ungum f\u00e6ra
\u00edtrlauk grami.<\/p>\n\n\n\n

8.
Gaf hann Helga nafn
ok Hringsta\u00f0i,
S\u00f3lfj\u00f6ll, Sn\u00e6fj\u00f6ll
ok Sigarsv\u00f6llu,
Hringst\u00f6\u00f0, H\u00e1t\u00fan
ok Himinvanga,
bl\u00f3\u00f0orm b\u00fainn
br\u00e6\u00f0r Sinfj\u00f6tla.<\/p>\n\n\n\n

9.
\u00de\u00e1 nam at vaxa
fyr vina brj\u00f3sti
almr \u00edtrborinn
yn\u00f0is lj\u00f3ma;
hann galt ok gaf
gull ver\u00f0ungu,
spar\u00f0i eigi hilmir
hodd bl\u00f3\u00f0r\u00e6kinn.<\/p>\n\n\n\n

10.
Skammt l\u00e9t v\u00edsi
v\u00edgs at b\u00ed\u00f0a;
\u00fe\u00e1 er fylkir var
fimmt\u00e1n vetra,
ok hann har\u00f0an l\u00e9t
Hunding veginn
\u00feann er lengi r\u00e9\u00f0
l\u00f6ndum ok \u00feegnum.<\/p>\n\n\n\n

11.
Kv\u00f6ddu s\u00ed\u00f0an
Sigmundar bur
au\u00f0s ok hringa
Hundings synir,
\u00fev\u00ed at \u00feeir \u00e1ttu
j\u00f6fri at gjalda
fj\u00e1rn\u00e1m mikit
ok f\u00f6\u00f0ur dau\u00f0a.<\/p>\n\n\n\n

12.
L\u00e9t-at bu\u00f0lungr
b\u00f3tir uppi
n\u00e9 ni\u00f0ja in heldr
nefgj\u00f6ld f\u00e1a;
v\u00e1n kva\u00f0 hann mundu
ve\u00f0rs ins mikla
gr\u00e1ra geira
ok gremi \u00d3\u00f0ins.<\/p>\n\n\n\n

13.
Fara hildingar
hj\u00f6rstefnu til,
\u00feeirar er l\u00f6g\u00f0u
at Logafj\u00f6llum;
sleit Fr\u00f3\u00f0a fri\u00f0
fj\u00e1nda \u00e1 milli;
fara Vi\u00f0ris grey
valgj\u00f6rn of ey.<\/p>\n\n\n\n

14.
Settisk v\u00edsi,
\u00fe\u00e1 er vegit haf\u00f0i
Alf ok Eyj\u00f3lf,
und arasteini,
Hj\u00f6rvar\u00f0 ok H\u00e1var\u00f0,
Hundings sonu;
farit haf\u00f0i hann allri
\u00e6tt geirm\u00edmis.<\/p>\n\n\n\n

15.
\u00de\u00e1 br\u00e1 lj\u00f3ma
af Logafj\u00f6llum,
en af \u00feeim lj\u00f3mum
leiftrir k\u00f3mu,
— — —
h\u00e1var und hjalmum
\u00e1 Himinvanga,
brynjur v\u00e1ru \u00feeira
bl\u00f3\u00f0i stokknar,
en af geirum
geislar st\u00f3\u00f0u.<\/p>\n\n\n\n

16.
Fr\u00e1 \u00e1rliga
\u00f3r \u00falf\u00ed\u00f0i
d\u00f6glingr at \u00fev\u00ed
d\u00edsir su\u00f0r\u00e6nar,
ef \u00fe\u00e6r vildi heim
me\u00f0 hildingum
\u00fe\u00e1 n\u00f3tt fara;
\u00ferymr var alma.<\/p>\n\n\n\n

17.
En af hesti
H\u00f6gna d\u00f3ttir,
– l\u00edddi randa rym, –
r\u00e6si sag\u00f0i:
“Hygg ek, at v\u00e9r eigim
a\u00f0rar s\u00fdslur
en me\u00f0 baugbrota
bj\u00f3r at drekka.<\/p>\n\n\n\n

18.
Hefir minn fa\u00f0ir
meyju sinni
grimmum heitit
Granmars syni,
en ek hef, Helgi,
H\u00f6\u00f0brodd kve\u00f0inn
konung \u00f3neisan
sem kattar son.<\/p>\n\n\n\n

19.
\u00de\u00f3 kemr fylkir
f\u00e1ra n\u00e1tta,
nema \u00fe\u00fa h\u00e1num v\u00edsir
valstefnu til
e\u00f0a mey nemir
fr\u00e1 mildingi.”<\/p>\n\n\n\n

Helgi kva\u00f0:
<\/strong>20.
“Uggi eigi \u00fe\u00fa
\u00cdsungs bana;
fyrr mun dolga dynr,
nema ek dau\u00f0r s\u00e9ak.”<\/p>\n\n\n\n

21.
Sendi \u00e1ru
allvaldr \u00fea\u00f0an
of land ok um l\u00f6g
lei\u00f0ar at bi\u00f0ja,
i\u00f0gn\u00f3gan
\u00d3gnar lj\u00f3ma
br\u00f6gnum bj\u00f3\u00f0a
ok burum \u00feeira.<\/p>\n\n\n\n

22.
“Bi\u00f0i\u00f0 skj\u00f3tliga
til skipa ganga
ok \u00f3r Brandeyju
b\u00fana ver\u00f0a.”
\u00dea\u00f0an bei\u00f0 \u00feengill,
unz \u00feingat k\u00f3mu
halir hundmargir
\u00f3r He\u00f0inseyju.<\/p>\n\n\n\n

23.
Ok \u00fear af str\u00f6ndum
\u00f3r Stafnsnesi
beit her \u00fat skri\u00f0u
ok b\u00fain gulli;
spur\u00f0i Helgi
Hj\u00f6rleif at \u00fev\u00ed:
“hefir \u00fe\u00fa kanna\u00f0a
koni \u00f3neisa?”<\/p>\n\n\n\n

24.
En ungr konungr
\u00f6\u00f0rum sag\u00f0i,
seint kva\u00f0 at telja
af Tr\u00f6nueyri
langh\u00f6f\u00f0u\u00f0 skip
und l\u00ed\u00f0\u00f6ndum,
\u00feau er \u00ed \u00d6rvasund
\u00fatan f\u00f3ru.<\/p>\n\n\n\n

25.
“Tolf hundru\u00f0
tryggra manna;
\u00fe\u00f3 er \u00ed H\u00e1t\u00fanum
halfu fleira
v\u00edgli\u00f0 konungs;
v\u00e1n erum r\u00f3mu.”<\/p>\n\n\n\n

26.
Sv\u00e1 br\u00e1 st\u00fdrir
stafntj\u00f6ldum af,
at mildinga
mengi vak\u00f0i,
ok d\u00f6glingar
dagsbr\u00fan s\u00e9a
ok siklingar
sneru upp vi\u00f0 tr\u00e9
vefnistingum
\u00e1 Varinsfir\u00f0i.<\/p>\n\n\n\n

27.
Var\u00f0 \u00e1ra ymr
ok j\u00e1rna glymr,
brast r\u00f6nd vi\u00f0 r\u00f6nd,
reru v\u00edkingar;
eisandi gekk
und \u00f6\u00f0lingum
lof\u00f0ungs floti
l\u00f6ndum fjarri.<\/p>\n\n\n\n

28.
Sv\u00e1 var at heyra,
er saman k\u00f3mu
kolgu systir
ok kilir langir,
sem bj\u00f6rg e\u00f0a brim
brotna myndi.<\/p>\n\n\n\n

29.
Draga ba\u00f0 Helgi
h\u00e1 segl ofar,
var\u00f0-at hr\u00f6nnum
h\u00f6fn \u00feingloga,
\u00fe\u00e1 er \u00f3gurlig
\u00c6gis d\u00f3ttir
stagstj\u00f3rnm\u00f6rum
steypa vildi.<\/p>\n\n\n\n

30.
En \u00feeim sjalfum
Sigr\u00fan ofan
folkdj\u00f6rf of barg
ok fari \u00feeira;
snerisk ramliga
R\u00e1n \u00f3r hendi
gjalfrd\u00fdr konungs
at Gnipalundi.<\/p>\n\n\n\n

31.
Sat \u00fear um aftan
\u00ed Unav\u00e1gum,
flaust fagrb\u00fain
flj\u00f3ta kn\u00e1ttu;
en \u00feeir sjalfir
fr\u00e1 Svarinshaugi
me\u00f0 herm\u00f0ar hug
her k\u00f6nnu\u00f0u.<\/p>\n\n\n\n

32.
Fr\u00e1 g\u00f3\u00f0borinn
Go\u00f0mundr at \u00fev\u00ed:
“Hverr er landreki,
s\u00e1 er li\u00f0i st\u00fdrir
ok hann feiknali\u00f0
f\u00e6rir at landi?”<\/p>\n\n\n\n

33.
Sinfj\u00f6tli kva\u00f0
– sl\u00f6ng upp vi\u00f0 r\u00e1
rau\u00f0um skildi,
r\u00f6nd var \u00f3r gulli;
\u00fear var sundv\u00f6r\u00f0r,
s\u00e1 er svara kunni
ok vi\u00f0 \u00f6\u00f0linga
or\u00f0um skipta –:<\/p>\n\n\n\n

34.
“Seg\u00f0u \u00feat \u00ed aftan,
er sv\u00ednum gefr
ok t\u00edkr y\u00f0rar
teygir at solli,
at s\u00e9 Ylfingar
austan komnir
gunnar gjarnir
fyr Gnipalundi.<\/p>\n\n\n\n

35.
\u00dear mun H\u00f6\u00f0broddr
Helga finna
flugtrau\u00f0an gram
\u00ed flota mi\u00f0jum,
s\u00e1 er oft hefir
\u00f6rnu sadda,
me\u00f0an \u00fe\u00fa \u00e1 kvernum
kystir \u00fe\u00fdjar.”<\/p>\n\n\n\n

Gu\u00f0mundr kva\u00f0:
<\/strong>36.
“F\u00e1tt mantu, fylkir,
fornra spjalla,
er \u00fe\u00fa \u00f6\u00f0lingum
\u00f3s\u00f6nnu breg\u00f0r;
\u00fe\u00fa hefir etnar
ulfa kr\u00e1sir
ok br\u00e6\u00f0r \u00fe\u00ednum
at bana or\u00f0it,
oft s\u00e1r sogin
me\u00f0 sv\u00f6lum munni,
hefr \u00ed hreysi
hvarlei\u00f0r skri\u00f0it.”<\/p>\n\n\n\n

Sinfj\u00f6tli kva\u00f0:
<\/strong>37.
“\u00de\u00fa vart v\u00f6lva
\u00ed Varinseyju,
skollv\u00eds kona,
bartu skr\u00f6k saman;
kvaztu engi mann
eiga vilja,
segg brynja\u00f0an,
nema Sinfj\u00f6tla.<\/p>\n\n\n\n

38.
\u00de\u00fa vart, in sk\u00e6\u00f0a,
skass, valkyrja,
\u00f6tul, \u00e1m\u00e1tlig
at Alf\u00f6\u00f0ur;
mundu einherjar
allir berjask,
svev\u00eds kona,
of sakar \u00fe\u00ednar.<\/p>\n\n\n\n

39.
N\u00edu \u00e1ttu vit
\u00e1 nesi S\u00e1gu
ulfa alna,
ek var einn fa\u00f0ir \u00feeira.”<\/p>\n\n\n\n

Gu\u00f0mundr kva\u00f0:
<\/strong>40.
“Fa\u00f0ir var-at-tu
fenrisulfa
\u00f6llum ellri,
sv\u00e1 at ek muna,
s\u00edz \u00feik geldu
fyr Gnipalundi
\u00feursa meyjar
\u00e1 \u00de\u00f3rsnesi.<\/p>\n\n\n\n

41.
Stj\u00fapr vartu Siggeirs,
l\u00e1tt und st\u00f6\u00f0um heima,
varglj\u00f3\u00f0um vanr
\u00e1 vi\u00f0um \u00fati;
k\u00f3mu \u00fe\u00e9r \u00f3g\u00f6gn
\u00f6ll at hendi,
\u00fe\u00e1 er br\u00e6\u00f0r \u00fe\u00ednum
brj\u00f3st raufa\u00f0ir;
ger\u00f0ir \u00feik fr\u00e6gjan
af firinverkum.”<\/p>\n\n\n\n

Sinfj\u00f6tli kva\u00f0:
<\/strong>42.
“\u00de\u00fa vart br\u00fa\u00f0r Grana
\u00e1 Br\u00e1velli,
gullbitlu\u00f0 vart
g\u00f6r til r\u00e1sar;
haf\u00f0a ek \u00fe\u00e9r m\u00f3\u00f0ri
marg skei\u00f0 ri\u00f0it
svangri und s\u00f6\u00f0li,
simul, forbergis.”<\/p>\n\n\n\n

Gu\u00f0mundr kva\u00f0:
<\/strong>43.
“Sveinn \u00fe\u00f3ttir \u00fe\u00fa
si\u00f0lauss vera,
\u00fe\u00e1 er \u00fe\u00fa Gullnis
geitr molka\u00f0ir,
en \u00ed annat sinn
Im\u00f0ar d\u00f3ttir
t\u00f6trughypja.
Vill \u00fe\u00fa t\u00f6lu lengri?”<\/p>\n\n\n\n

Sinfj\u00f6tli kva\u00f0:
<\/strong>44.
“Fyrr vilda ek
at Frekasteini
hrafna se\u00f0ja
\u00e1 hr\u00e6um \u00fe\u00ednum
en t\u00edkr y\u00f0rar
teygja at solli
e\u00f0a gefa g\u00f6ltum;
deili gr\u00f6m vi\u00f0 \u00feik.”<\/p>\n\n\n\n

Helgi kva\u00f0:
<\/strong>45.
“V\u00e6ri ykkr, Sinfj\u00f6tli,
S\u00e6mra miklu
gunni at heyja
ok gla\u00f0a \u00f6rnu,
en s\u00e9 \u00f3n\u00fdtum
or\u00f0um at breg\u00f0ask,
\u00fe\u00f3tt hringbrotar
heiftir deili.<\/p>\n\n\n\n

46.
\u00deykkja-t m\u00e9r g\u00f3\u00f0ir
Granmars synir,
\u00fe\u00f3 dugir siklingum
satt at m\u00e6la;
\u00feeir hafa markat
\u00e1 M\u00f3insheimum,
at hug hafa
hj\u00f6rum at breg\u00f0a.”<\/p>\n\n\n\n

47.
\u00deeir af r\u00edki
renna l\u00e9tu
Svipu\u00f0 ok Sveggju\u00f0
S\u00f3lheima til
dala d\u00f6gg\u00f3tta,
d\u00f6kkvar hl\u00ed\u00f0ir;
skalf Mistar marr
hvar er megir f\u00f3ru.<\/p>\n\n\n\n

48.
M\u00e6ttu \u00feeir tyggja
\u00ed t\u00fanhli\u00f0i,
s\u00f6g\u00f0u str\u00ed\u00f0liga
stilli k\u00f3mu;
\u00fati st\u00f3\u00f0 H\u00f6\u00f0broddr
hjalmi faldinn,
hug\u00f0i hann j\u00f3rei\u00f0
\u00e6ttar sinnar:
“Hv\u00ed er herm\u00f0ar litr
\u00e1 Hniflungum?”<\/p>\n\n\n\n

Gu\u00f0mundr kva\u00f0:
<\/strong>49.
“Sn\u00faask h\u00e9r at sandi
sn\u00e6vgir kj\u00f3lar,
rakka-hirtir
ok r\u00e1ar langar,
skildir margir,
skafnar \u00e1rar,
g\u00f6fugt li\u00f0 gylfa,
gla\u00f0ir Ylfingar.<\/p>\n\n\n\n

50.
Ganga fimmt\u00e1n
folk upp \u00e1 land,
\u00fe\u00f3 er \u00ed Sogn \u00fat
sjau \u00fe\u00fasundir;
liggja h\u00e9r \u00ed grindum
fyr Gnipalundi
brimd\u00fdr bl\u00e1sv\u00f6rt
ok b\u00fain gulli;
\u00fear er miklu mest
mengi \u00feeira;
mun-a n\u00fa Helgi
hj\u00f6r\u00feing dvala.”<\/p>\n\n\n\n

H\u00f6\u00f0broddr kva\u00f0:
<\/strong>51.
“Renni r\u00f6kn bitlu\u00f0
til Regin\u00feinga,
en Sporvitnir
at Sparinshei\u00f0i,
M\u00e9lnir ok M\u00fdlnir
til Myrkvi\u00f0ar;
l\u00e1ti\u00f0 engi mann
eftir sitja,
\u00feeira er benlogum
breg\u00f0a kunni.<\/p>\n\n\n\n

52.
Bj\u00f3\u00f0i\u00f0 \u00e9r H\u00f6gna
ok Hrings sonum,
Atla ok Yngva,
Alf inum gamla,
\u00feeir r\u00f3 gjarnir
gunni at heyja;
l\u00e1tum V\u00f6lsunga
vi\u00f0rn\u00e1m f\u00e1a.”<\/p>\n\n\n\n

53.
Svipr einn var \u00feat,
er saman k\u00f3mu
f\u00f6lvir oddar
at Frekasteini;
ey var Helgi
Hundings bani
fyrstr \u00ed f\u00f3lki,
\u00fear er firar b\u00f6r\u00f0usk,
\u00e6str \u00e1 \u00edmu,
alltrau\u00f0r flugar;
s\u00e1 haf\u00f0i hilmir
hart m\u00f3\u00f0akarn.<\/p>\n\n\n\n

54.
K\u00f3mu \u00fear \u00f3r himni
hjalmv\u00edtr ofan,
– \u00f3x geira gn\u00fdr, –
\u00fe\u00e6r er grami hl\u00edf\u00f0u;
\u00fe\u00e1 kva\u00f0 \u00feat Sigr\u00fan,
s\u00e1rvitr fluga
– \u00e1t h\u00e1lu sk\u00e6r
af hugins barri -:<\/p>\n\n\n\n

55.
“Heill skaltu, v\u00edsi,
vir\u00f0a nj\u00f3ta,
\u00e1ttstafr Yngva,
ok una l\u00edfi,
er \u00fe\u00fa fellt hefir
inn flugartrau\u00f0a
j\u00f6fur, \u00feann er olli
\u00e6gis dau\u00f0a.<\/p>\n\n\n\n

56.
Ok \u00fe\u00e9r, bu\u00f0lungr,
samir b\u00e6\u00f0i vel
rau\u00f0ir baugar
ok in r\u00edkja m\u00e6r;
heill skaltu, bu\u00f0lungr,
b\u00e6\u00f0i nj\u00f3ta
H\u00f6gna d\u00f3ttur
ok Hringsta\u00f0a,
sigrs ok landa.
\u00de\u00e1 er s\u00f3kn lokit.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6rsta kv\u00e4det om Helge Hundingsbane (Volsungakvida) (Fornnordiska Helgakvi\u00f0a Hundingsbana I) \u00e4r den andra dikten i Helgetriologin, Helge Hundingsbane \u00e4r en hj\u00e4lte fr\u00e5n \u00d6sterg\u00f6tland som ocks\u00e5 f\u00f6rekommer i V\u00f6lsungasagan. Han tillh\u00f6r V\u00f6lsunga\u00e4tten samt den \u00f6stg\u00f6tska ylvinga\u00e4tten. Helges far s\u00e4gs ha varit Sigmund V\u00f6lsung, vilken \u00e4ven var far till Sigurd Fafnesbane, men hans mor var Borghild av Br\u00e5lund fr\u00e5n \u00d6sterg\u00f6tland. | Tillbaka […]<\/p>\n","protected":false},"author":406,"featured_media":21532,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_uag_custom_page_level_css":"","ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"class_list":["post-23689","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail"],"uagb_featured_image_src":{"full":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat.jpg",808,449,false],"thumbnail":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat-300x167.jpg",300,167,true],"medium_large":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat-768x427.jpg",696,387,true],"large":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat.jpg",696,387,false],"1536x1536":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat.jpg",808,449,false],"2048x2048":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat.jpg",808,449,false],"td_0x420":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat-756x420.jpg",756,420,true],"td_80x60":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat-80x60.jpg",80,60,true],"td_218x150":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat-218x150.jpg",218,150,true],"td_324x400":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat-324x400.jpg",324,400,true],"td_696x0":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat-696x387.jpg",696,387,true],"td_1068x0":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat.jpg",808,449,false],"td_100x70":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat-100x70.jpg",100,70,true],"td_265x198":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat-265x198.jpg",265,198,true],"td_324x160":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat-324x160.jpg",324,160,true],"td_324x235":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat-324x235.jpg",324,235,true],"td_356x220":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat-356x220.jpg",356,220,true],"td_356x364":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat-356x364.jpg",356,364,true],"td_533x261":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat-533x261.jpg",533,261,true],"td_534x462":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat-534x449.jpg",534,449,true],"td_696x385":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat-696x385.jpg",696,385,true],"td_741x486":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat-741x449.jpg",741,449,true],"td_1068x580":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat.jpg",808,449,false],"woocommerce_thumbnail":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat-300x300.jpg",300,300,true],"woocommerce_single":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat-600x333.jpg",600,333,true],"woocommerce_gallery_thumbnail":["https:\/\/asa-samfundet.se\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/litteratur-Helgakvi\u00f0a-Hundingsbana-I\u2013Forsta-kvadet-om-Helge-Hundingsbane-feat-100x100.jpg",100,100,true]},"uagb_author_info":{"display_name":"Frank Ottosson","author_link":"https:\/\/asa-samfundet.se\/en\/author\/knallen80\/"},"uagb_comment_info":0,"uagb_excerpt":"F\u00f6rsta kv\u00e4det om Helge Hundingsbane (Volsungakvida) (Fornnordiska Helgakvi\u00f0a Hundingsbana I) \u00e4r den andra dikten i Helgetriologin, Helge Hundingsbane \u00e4r en hj\u00e4lte fr\u00e5n \u00d6sterg\u00f6tland som ocks\u00e5 f\u00f6rekommer i V\u00f6lsungasagan. Han tillh\u00f6r V\u00f6lsunga\u00e4tten samt den \u00f6stg\u00f6tska ylvinga\u00e4tten. Helges far s\u00e4gs ha varit Sigmund V\u00f6lsung, vilken \u00e4ven var far till Sigurd Fafnesbane, men hans mor var Borghild av Br\u00e5lund fr\u00e5n \u00d6sterg\u00f6tland. | Tillbaka…","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/asa-samfundet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/23689","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/asa-samfundet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/asa-samfundet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/asa-samfundet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/406"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/asa-samfundet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=23689"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/asa-samfundet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/23689\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/asa-samfundet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/21532"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/asa-samfundet.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=23689"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}