Högtider

 

solkalender

I denna text kommer vi att gå igenom de högtider som var viktigast under Vikingatiden enligt kalendern ovan. Flera högtider firas fortfarande, även om dock på andra sätt och på andra datum. Vi vill här uppmärksamma våra förfäders viktiga dagar som vi, som hedningar fortfarande håller högt.

Innan du läser om högtiderna kommer här en liten förklaring till vad Blot innebär.

Blot betyder tillbedja och var ett sätt för våra förfäder att blidka gudarna så att de skulle ge människorna goda skördar och ett gott liv. Beroende på vad man ville blotade man till olika gudar. Till
Tor för gott väder vid båtfärder, till Oden för att få ta del av hans visdom osv.

Ett blot kan utföras på flera sätt och många har sina egna sätt att prisa gudarna. Huvudsaken med blotet är att du offrar saker till gudarna. Du kan ha ett altare där du ställer upp mat och avbilder av gudarna tex. Tors hammare. Mjöd dricks ofta under blot och gärna ur djurhorn om detta finnes. Hur man går vidare är upp till var och en, en del pratar med gudarna, vissa är inomhus, vissa utomhus, det finns många sätt att visa att vi tänker på dem. Vi offrar endast mat till gudarna, inga djur eller människor.

 

Midsommar (Midsommarblot) 21 Juni

Midsommarstang

När vi tänker ordet Midsommar kommer säkert de flesta att tänka på en majstång och glada människor som dansar runt i en ring till toner av en grupp musiker i folkdräkt. Detta stämmer bra för det kristna Midsommarfirandet, men om vi ser tillbaka på våra förfäder Hedningarna så valde de att fira denna dag på ett annorlunda vis. Midsommarafton var fruktbarhetens dag. Man blotade till Frej och Freja. Man kan anta att detta gjordes för att få friska och starka barn under det kommande året. Midsommarstången fanns även på den tiden, dock har den modifierats något under årens gång. Då tillverkades en stång och en ring, stången bars av männen och ringen av kvinnorna. En mer uppenbar fallos symbol är svår att hitta. . Att kalla denna högtid för Midsommar känns på sätt och vis fel då sommaren just börjat, men det är sommarsolståndet som firas. Då dagen är som längst och natten är som kortast, vilket infaller runt den 21 juni.

 

Skördefest 20 augusti

Som titeln säger firade man att den första skörden man odlat inför vintern slagits och plockats in. Folket hade ingen större möjlighet att odla under vinterhalvåret och det fanns även mycket lite att äta av i naturen under den tiden. Säkert jagades det en del under den tiden men för att få en allsidig kost var det viktigt att få i sig grönsaker och frukt. Man slaktade djuren på gården och saltade in köttet så att det skulle hålla sig länge. Man kan lätt föreställa sig hur Jarlen kallar till sig folket efter dagar av slit och ställer till med en stor fest fylld av mat och dryck antingen utomhus eller i ett långhus. Man blotade till gudarna som tack för en bra skörd, även vid sämre skörd blotade man för att glädja skörde- gudarna ¨som i grupp kallades Vanir att de skulle ge en bättre skörd till nästa år. Det var även en tid att minnas sina förfäder

 

Höstdagjämningen 20-23 september

Höstdagjämningen är dagen då sommaren tar slut och hösten/vintern tar vid. Det är även då dagen och natten är lika långa. Man firade även att man slagit den sista skörden inför vintern. Ännu en dag som infaller på olika dagar varje år så håll koll i kalendern så att du inte missar denna dag.

Alvablotet 1 november

Denna dag, den 1 november, firar vi våra fallna förfäder, släktingar ,familj och vänner. Dessa kallades för Einherjer vilket betyder ”fallen krigare”

 

Jul (Vintersolståndet) 21-23 december

Den isländska benämningen för jul är ”Ylir”, vilket betyder julmånad. Det tvistas om utifall ordet ska tolkas som hjul, efter kalendern som formats likt ett hjul som rör sig mot ljusare dagar. Vintersolståndet är i motsats till sommarsolståndet den kortaste dagen på året,.
Denna högtid firades någonstans mellan den 21-23 dec. .
Från år 900 i en skald-dikt har man funnit den tidigaste texten om julen, där Harald Hårfager ute till havs ska ha druckit jul. Man kunde inte på den tiden konsten att tillverka stark-sprit. Man bryggde öl och vin samt mjöd. Honungen i mjödet ansågs vara gudomlig, bland det finaste man kunde förtära.
Norrmannen Snorre beskriver Hedningarnas drickande på följande vis:

En skål ska bäras runt elden, och den som ordnade gästabudet skulle välsigna den. Först skulle man dricka Odens skål, för seger och för kungens makt, och sedan Njords och Frejs skålar för goda skördar och fred. Därefter hade många män för vana att dricka den förnämsta skålen. Man drack även en skål till minnet av höglagda släktingar”

Det är den största offerdagen på året, kanske för att tacka gudarna för året som gått och för att uppmärksamma att det går mot varmare och längre dagar.
Vid långbordet dukades det upp med kött från gris oxe och får, man vet inte med säkerhet vad som serverades till detta. Man borde haft ett överskott av äpplen och det kan vara därifrån som traditionen kommer att äta juläpplen. Speciellt grisen togs om hand och man rökte eller stekte huvud. Grisen var speciell i Hedningarnas tro då man i Valhalla åt av Särimner som varje morgon återuppstod för att åter förtäras under kvällens fest.

 

Disablot 14 februari

Denna dag blotar vi till Disarna, de kvinnliga gudomars, ära. Detta blot hölls på den gamla tiden under Tingdiset i Gamla Uppsala.

 

Vårdagsjämning 20 Mars

Vi firar Vårdagjämningen den 20 mars. Då välkomnar vi värmen och början på våren och den kommande sommaren. Då dagen och natten är lika långa.

 

Segerblot. Valborgsmässoafton

En dag att minnas sina förfäder och bortgångna familjemedlemmar. Ännu en högtid som reformerats av kyrkan. Våra förfäder firade att våren var på intågande och värmen åter var på väg till vår del av världen. Att vi även hedrar Balder på denna dag är för att han ansågs vara den ljusaste guden av dem alla, han omgavs alltid av ett starkt vitt sken.

Trots de datum som finns vid högtiderna kan vissa av dem variera från år till år, så håll koll i kalendern eller på Asa samfundets hemsida där vi kommer att utlysa firandet några dagar innan.

Kontaktinformation eller om du vill engagera dig
E-post: info@asa-samfundet.se
Tel: 08-519 70 720